Herr talman! Det gläder mig att ledamoten tar upp den här gruppen människor. Jag är själv uppvuxen med en ensamstående mamma som trots heltidsarbete fick städa på kvällarna. Jag fick börja bidra till familjens hushåll tidigt, vilket just då var ganska betungande. Jag vet alltså väldigt väl hur svårt det är att växa upp i en familj med små ekonomiska resurser som aldrig räcker till.

Detta är också en av de grupper som den här regeringen verkligen har velat prioritera. Vi tog över en situation med EU:s nästan högsta arbetslöshet och en svindlande hög inflation – högre än Sverige sett på många år. Det vi framför allt har prioriterat är att få ned inflationen eftersom den drabbar de här grupperna allra hårdast. Det har alltså varit vår absolut största prioritet.

Det finns många delar av den ekonomiska politiken där våra partier skiljer sig åt. Jag konstaterar att vi verkligen månar om samma grupp men att vi har helt skilda synsätt på vägen framåt och hur man gör situationen bättre. Moderaterna tror på att människor ska ha frihet och självständighet och inte behöva vara beroende av bidrag, medan Socialdemokraterna alltid vill gå bidragsvägen.

Vi pratar om en politik för hela Sverige, men när jag tittar på Stockholm – som Socialdemokraterna har konstaterat är Sveriges skyltfönster – tycker jag att det blir väldigt tydligt hur den ekonomiska politiken där slår mot just ensamstående kvinnor. Man har höjt skatterna, och man höjer priset på SL-kortet samtidigt som turerna förändras och blir sämre. Det drabbar just de kvinnor som inte har råd med bil.

Vi har sänkt skatterna och på så vis gjort det lättare för de här grupperna att klara sig och leva på sin egen ekonomi. Stockholm är ett tydligt exempel på hur illa det går när Socialdemokraterna tar över styret.