Herr ålderspresident! Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och aktivt stödja vägen tillbaka till arbetslivet. Under denna mandatperiod har regeringen bland annat tagit initiativ för att sänka trösklarna för återgång i arbete för den som varit sjukskriven.

Ett viktigt exempel är förslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning. Det innebär att den som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare ska kunna prova att arbeta under en kort period utan att förlora sin ersättning. Arbetsprövningen kan ske i upp till 14 dagar åt gången, dock högst två gånger per år. Genom denna reform ges sjukskrivna en ny möjlighet att pröva sin arbetsförmåga i liten skala, utan oro för att stå utan inkomst.

För individen kan detta betyda snabbare rehabilitering och ökad självkänsla, och för arbetsgivaren och samhället innebär det att värdefull kompetens tas till vara. Jag tror att det är så de flesta av oss vill att sjukförsäkringen ska fungera – som en trampolin tillbaka in i arbetsgemenskapen, inte kvicksand man fastnar i.

Vi har också tagit emot och arbetar vidare med bredare underlag för att främja ett längre och hållbart arbetsliv. I höstas presenterades studien Ett mer hållbart och längre arbetsliv. Den redogör för åtgärder som kan göra det möjligt för fler att orka och vilja arbeta längre upp i åldrarna, något som vi ser ett behov av i dag i och med att vi har kompetensbrist på arbetsmarknaden. Detta är solklart viktigt för samhällsekonomin men också för individens självbestämmande. Genom bättre arbetsmiljö, kompetensutveckling i arbetslivet och flexibilitet i pensionssystemet lägger vi en grund för att de som kan och vill arbeta längre får göra det.

Herr ålderspresident! Ett konkret problem som har funnits är regeln att en egenföretagare över 55 år inte får byta till kortare karenstid i sjukförsäkringen. Detta har under lång tid både uppfattats som orättvist och hämmat äldre företagares trygghet. Glädjande nog ska denna karenstidsregel slopas. Det är rimligt att äldre egenföretagare får samma möjlighet som andra att anpassa sin trygghet. För företagaren handlar det om att våga fortsätta driva sitt livsverk utan oro för att stå utan ersättning vid sjukdom på äldre dagar.

Egenföretagare och studenter är två grupper som historiskt ibland har hamnat i kläm i våra trygghetssystem. Vi har länge drivit på för att alla ska ha ett rimligt skydd, oavsett om man är anställd, driver eget eller studerar. En dynamisk ekonomi och ett livslångt lärande kräver att människor vågar satsa, både på sina företag och på sig själva, utan rädsla för att helt stå utanför trygghetssystemen om något oförutsett skulle hända. Det står helt klart att vi behöver hänga med i samhällsutvecklingen och modernisera våra regler så att de passar både dagens arbetsmarknad och våra utbildningsmönster.

Herr ålderspresident! Varje krona i våra välfärdssystem är avsedd att hjälpa – den sjuke, den arbetslöse, den funktionsnedsatte, studenten eller pensionären. När bidragsbrott begås eller felaktiga utbetalningar sker ur systemen sviks både skattebetalarna och de behövande. Det undergräver också allmänhetens förtroende när rubriker om välfärdsfusk dyker upp gång på gång.

Det är därför den här regeringen har gjort kampen mot bidragsbrott och fusk till en av våra prioriterade frågor. Vi kan redan nu se en rad genomförda och planerade insatser för att komma åt problemen. Jag gläds åt att vi tar tag i detta, för jag vill fortsatt ha ett brett och generöst välfärdssystem. Det kräver att vi är hårda mot dem som utnyttjar det otillbörligt.

Ett exempel på lagstiftning på området som redan är på plats är lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar. Den lagen innebär att myndigheter helt enkelt fått ökad skyldighet att dela information för att upptäcka fusk och fel. Tidigare kunde sekretess och stuprör hindra exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan från att enkelt utbyta uppgifter – nu har vi ändrat på det.

En annan del är den betalningssäkring inom socialförsäkringen som blev lag den 1 mars 2025. Det innebär att Försäkringskassan numera, precis som Skatteverket, vid skattefusk kan få möjlighet att via domstol frysa tillgångar hos den som är återbetalningsskyldig till följd av fusk, om det finns påtaglig risk att personen annars smiter från sitt betalningsansvar. Då kliver Kronofogden helt enkelt in och tar egendomen i anspråk till dess att skulden betalas eller drivs in.

Genom vårt samlade arbete mot felaktiga utbetalningar ökar vi legitimiteten i trygghetssystemen. Alla som på ett eller annat sätt är beroende av en ersättning – sjukpenning, pension, studiemedel eller annat – ska känna att systemet är solitt och pålitligt. Skattebetalarna ska veta att deras pengar används rätt. Och de som följer reglerna, de allra flesta, ska slippa misstron som sprids när fusk uppdagas. Det vinner vi alla på, för det är så vi upprätthåller viljan att finansiera våra trygghetssystem även framåt.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)