Herr talman! I EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 ligger fokus på att stärka Europas konkurrenskraft, förenkla regelverk och påskynda den gröna omställningen. Kommissionen framhåller behovet av en mer sammanhållen, handlingskraftig och effektiv union för att möta de olika utmaningar som Europa står inför, inte minst säkerhetspolitiska spänningar, klimatförändringar och ekonomisk konkurrens.

Det finns många åtgärder som är av stor vikt för att Europa ska kunna fortsätta vara en viktig aktör i klimatomställningen, en omställning som jag anser måste ligga som bas i arbetet med Europas konkurrenskraft. Även regeringen lyfter i sin ståndpunkt upp att den gröna omställningen behöver vara en motor för EU:s konkurrenskraft och att de övergripande målsättningarna för klimat- och miljöpolitik behöver ligga fast. Detta är både glädjande och viktigt, och jag hoppas att regeringen kan hålla fast vid denna ståndpunkt i stället för att som i dag ge väldigt otydliga signaler om den vikt som omställning och klimatmål har både nationellt och internationellt.

Jag och Miljöpartiet anser att omställningen till en hållbar och fossilfri ekonomi måste vara drivkraften i arbetet för att stärka konkurrenskraften. Den gröna omställningen är inte ett hinder utan en grund och en förutsättning. Samtidigt är det tydligt att flera av initiativen inom ramen för konkurrenskraftskompassen präglas av att förenkla regler snarare än att höja miljö- och klimatkraven, vilket är problematiskt. Förenklingar får inte användas som ursäkt för att sänka ambitionsnivån eller urholka nyss införda hållbarhetskrav utan ska vara just förenklingar eller förtydliganden.

Kommissionens fokus på energisäkerhet och fossilfri produktion är mycket viktigt. För att EU:s industri ska bli konkurrenskraftig på lång sikt krävs en tydlig inriktning mot förnybar energi, elektrifiering och effektivisering. Därför behöver politiken prioritera lösningar som främjar sol, vind, lagringsteknik och nätutbyggnad.

Jag vill också understryka vikten av att arbetet med att fasa ut ryska fossila bränslen påskyndas. Samtidigt måste vi säkerställa att alternativa lösningar inte leder till ökad import av fossila bränslen från andra tvivelaktiga länder.

Handelspolitiken har en stor strategisk betydelse, och därför behöver den i högre grad utformas i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet. Det innebär att alla handelsavtal bör innehålla bindande krav på miljöskydd, klimatansvar och mänskliga rättigheter. EU:s globala inflytande behöver användas för att främja hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, inte för att låsa in länder i beroenden eller begränsa deras möjlighet att driva skarp miljöpolitik.

Kommissionens meddelande om en konkurrenskrafts-kompass för EU

En hållbar konkurrenskraft förutsätter att miljöhänsyn och mänskliga rättigheter integreras i varje del av EU:s ekonomiska strategi. EU måste därför ta ansvar och ställa höga hållbarhetskrav i alla led av värdekedjan.

Herr talman! När det gäller EU:s strategiska beroenden behöver unionen minska sin sårbarhet genom att satsa på mer hållbara och självförsörjande system, till exempel genom att främja återvinning, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Miljömässig och social hållbarhet måste stå i centrum för varje strategi som syftar till att minska importberoenden. För att nå dit krävs det långsiktiga spelregler, starka miljömål och en tydlig väg bort från fossilberoendet. Med det sagt vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 4.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)