Herr talman! EU:s konkurrenskraft är hotad när stora nationer som Kina och USA investerar i framtida tekniker och blir alltmer världsledande i tekniker som tidigare varit europeisk expertis. Draghirapporten togs fram för att analysera hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. För att kunna göra det behöver man se till att utmaningarna definieras.

Rapporten lyfte fram att EU:s produktivitet har stagnerat sedan år 2000, särskilt i jämförelse med USA. Vi har också ett innovationsunderskott – bara 4 av de 50 största techbolagen är europeiska.

Det har prognostiserats att EU kommer att tappa 2 miljoner arbetstagare per år fram till 2040. Denna demografiska nedgång är en utmaning, liksom en fragmenterad inre marknad som inte fungerar och behöver utvecklas för att underlätta för kapitalmarknader och digitala tjänster.

Det här är några av de utmaningar som Draghirapporten identifierade. Det finns stora orosmoln när det gäller EU och dess förmåga att främja innovation och skapa fler jobb i unionen.

Utöver det som Draghirapporten lyft fram som väsentliga problemområden för EU har vi hamnat mitt i ett handelskrig som är skapat av högerpopulister i USA. Den kaotiska värld som växer fram visar att vi gemensamt i Europa behöver stärka våra positioner och gå fram med en offensiv politik för jobb och tillväxt. Vi ska vara den starkaste ekonomin i världen, och då krävs det reella förändringar.

Därför har vi socialdemokrater föreslagit att EU ska verka för att förbättra förutsättningarna för den gröna omställningen genom att satsa på forskning och senare kommersialisering av forskningsresultat. Detta inkluderar att program som Horizon Europe stärks med ökat fokus på klimat, jämställdhet och europeisk konkurrenskraft. EU behöver även ta fram en tydlig industriplan för hur industrin ska kunna ställa om och införa delmål för att tydligt visa på en färdplan för hur vi ska få bort koldioxidutsläppen från industrin, vilket jag är helt övertygad om att industrin vill.

Vi socialdemokrater har därför stöttat stora delar av konkurrenskraftskompassen och målen om att stärka EU:s konkurrenskraft, skapa en gemensam vision för att skapa europeiska jobb och se till att EU blir världens största ekonomi med ökat välstånd för medborgarna. Målet är fossilfrihet och välfärd.

Det är alldeles uppenbart att regelverken i EU behöver förenklas, och detta är något som konkurrenskraftskompassen tar sikte mot. Det får dock inte innebära att våra höga miljö- och klimatambitioner urholkas. Vi måste också fortsätta att stå upp för arbetstagares rättigheter och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Tidigare talade man om ”the Brussels effect” som något positivt. När EU ställde höga krav anpassade sig framför allt de stora företagen till detta och ändrade sina interna system i hela världen för att följa EU- standarden. Det ledde till att företag som H & M tecknade något som kan liknas vid ett globalt kollektivavtal. Volvo Cars beslutade att bli ett elbilsföretag senast 2030. Europeiska företag gick i bräschen för klimatomställningen. Detta har stärkt europeisk konkurrenskraft och bidragit till en värld där vi går från fossila bränslen till fossilfria och från utnyttjande av arbetskraft i tredjeländer till att stärka arbetstagares rättigheter i EU och globalt. Det är av största vikt att EU fortsatt driver på detta och fortsätter att sätta en god prägel på världsmarknaden.

Konkurrenskraftskompassen visar också på behovet av ett regelverk som är strömlinjeformat, där företag vet vad som gäller och där ryckighet i våra system inte får bli vanligt förekommande. Tyvärr ser vi hur kommissionen och parlamentet går i en riktning som inte stärker den inre marknaden eller förutsägbarheten för företagen i vår union.

EU:s konkurrenskraft kräver en accelererad grön omställning. Därför vill vi särskilt framhålla att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och regelförbättringar – inte till att sänka ambitionsnivån i industrins gröna omställning, som är avgörande för både svenska och europeiska företags konkurrenskraft.

Herr talman! Jag är bekymrad över vad denna ryckighet i EU:s regelverk innebär för våra svenska företag. I Sverige har vi en stolt tradition av att ligga i framkant och anamma nya tekniker i stället för att hålla kvar vid det gamla. Nu ser vi hur svenska företag som gjort omställningen och är på god väg att nå EU:s högt ställda krav och klimatmål riskerar att missgynnas i spåren av de stora förändringar som sker i EU. Den svenska regeringen har inte i tillräcklig utsträckning värnat svenska intressen utan snarare åkt med när regelverk förändrats på ett sätt som kan drabba svenska företag negativt. Inte heller har en ordentlig konsekvensanalys gjorts med anledning av de olika paket som kommissionen har presenterat.

Vidare har vi sett hur regeringens klimatpolitik utmärkt sig i negativ bemärkelse i Europeiska unionen när Sveriges utsläpp ökat år efter år. Svensk konkurrenskraft hämmas när bilden av Sverige som en framstående nation i omställningen inte längre stämmer. Det påverkar investeringar i vårt land – de har minskat radikalt med den här regeringen vid makten, herr talman. Inte heller tycks regeringen vara särskild bekymrad över den ryckighet som hämmar innovation och företagande och som beror på regeringens politik, med nedskärningar på innovationsområdet, och bristande analysförmåga när det gäller vad konkurrenskraftskompassen kan komma att innebära för svenska företag.

Jag vill även framhålla att vi socialdemokrater konsekvent har bett regeringen att värna svenska värden som en ambitiös klimatpolitik och respekt för arbetstagares rättigheter. Jag måste dock tyvärr säga att det har varit utan framgång. Vi har även krävt att regeringen och EU särskilt presenterar en plan för hur man ska nå en union där klassklyftorna minskar. Det här lyftes också fram av Mario Draghi i den kända Draghirapporten.

Vi vet att stora ekonomiska klyftor hämmar ekonomisk tillväxt. Jämlika samhällen är konkurrenskraftiga samhällen, men som vanligt har högern inga svar på hur vi ska råda bot på det här fenomenet.

Det är uppenbart att den europeiska högern, den svenska borgerligheten och de högerextrema i Europa helt saknar svar på frågan hur vi ska stärka EU:s konkurrenskraft. Sviktande förutsägbarhet riskerar att skrämma bort investeringar och skapa en union där företag inte växer och frodas utan kämpar för att överleva.

I spåren av högerpopulisters framfart ser vi hur fri handel hotas, hur den gröna omställningen misstänkliggörs och hur tillväxten avtar. Det senaste exemplet är Sverigedemokraternas inlägg i den här debatten. Partiets representant sa uttryckligen att den gröna omställningen inte är motorn i europeisk konkurrenskraft. Man häpnar, herr talman. Det är dåligt för EU, men framför allt är det dåligt för Sverige och svenska jobb. Det är synd att regeringen har gjort sig beroende av dessa krafter här hemma.

Socialdemokraterna kommer dock att fortsätta kämpa för en hållbar och rättvis handel och för att vi ska nå våra klimatmål. Det är vi skyldiga både dagens generation och framtida generationer.

Jag vill yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)