Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse Ny strategi för levande och trygga städer. Jag är glad att vi ser den här skrivelsen på riksdagens bord. Bostadspolitiken har under lång tid skapat ett samhälle och en bostadsmiljö som är allt annat än någonting man kan vara stolt över.

Vi har haft en avsaknad av framförhållning, en avsaknad av trygghetsanpassning av våra bostadsområden, ett ensidigt fokus på byggen av hyreshus och en avsaknad av att skapa förutsättningar för småhusbyggande i Sverige.

Vi har sett miljonprogramsområden byggas mellan 1965 och 1975. Det är områden som totalt saknar estetisk utformning som gör att vi får vackra bostadsområden. Det är områden som har skapat stor otrygghet för dem som bor där. Vi såg en EBO-lagstiftning som skapade trångboddhet och utsatthet, bland annat orsakat av den oreglerade invandringen och den mångkulturella ideologin.

Herr talman! Jag är alltså glad över att se den här skrivelsen på riksdagens bord. Den är en av många delar i arbetet med att ersätta tidigare bostadspolitik. Skrivelsen harmonierar väl med Sverigedemokraternas politik på området. Med den och ytterligare kreativa lösningar som vi har lagt fram utöver de som är införda i skrivelsen skulle vi kunna få ett bra samhälle att vara stolta över. Vi ser möjligheten att efter att skrivelsen är antagen kunna genomföra fler förslag, som jag kommer att gå in på, i praktisk handläggning framöver.

Vi behöver en nationell handlingsplan till kommunerna för att ge ett understöd till hur man kan skapa tryggare bostadsområden. Vi behöver stöd för områdesplanering av befintliga miljöer för att bygga in mer trygga bostadsområden så att människor kan uppleva trygghet men också få en faktisk trygghet i sina bostadsområden.

Vi behöver stimulera kulturmiljökompetensen ute i landet för att ta större del av den kultur som vi har i våra kommuner och lyfta fram den i framtida bostadsbyggande. Vi behöver möjliggöra en tydligare medborgardialog och medborgarinflytande som innebär att medborgarna kan få vara med och tycka till om hur bostadsmiljöer och stadsmiljöer gestaltas. På så vis skapas förutsättningar för ett mer tillåtande byggande framöver, där folk känner en harmoni i sitt samhälle.

Herr talman! Den här skrivelsen tar upp ett bredare perspektiv än den tidigare skrivelsen, som den förra regeringen lade fram. Det tycker jag är ett bra utgångsläge. Man pratar här om att bygga levande städer och att bjuda in till gemenskap och samhörighet. Det är avgörande för det svenska samhället i dag och någonting som verkligen saknas. Det kan man bygga in genom bostadspolitiken.

Vi involverar vårt historiska arv, vilket är en viktig del av att bygga gemenskap. Man tar in det i bostadsbyggandet och byggandet av våra stadsmiljöer. Den framtida byggnationen ska präglas av en estetiskt tilltalande gestaltning för att skapa en framtida god folkhälsa. Hur våra bostadsområden är utformade, byggda och gestaltade påverkar nämligen i förlängningen vår hälsa. Vi behöver lyfta fram behovet av att skapa skönhet och harmoni i våra bostadsområden. Det går man också in på tydligt i den här skrivelsen.

Vi behöver forma städernas identitet och sammanhållning. Det är någonting som gör att vi känner igen oss i den stad vi bor i. Man behöver i större utsträckning än i dag forma städerna utifrån våra historiska perspektiv. Det bidrar även starkt till att skapa sammanhållning i vårt land. Det kulturella perspektivet behöver bli en integrerad del av samhällsbyggnadsfrågorna från första början och till slut.

Vidare behöver vi skapa attraktiva centrum i våra städer. Vi ser i dag, och har sett under lång tid, hur affärsområden utanför städerna byggs och att de centrala delarna inte blir lika attraktiva att finnas med i. Det är såklart inte en önskvärd utveckling att vi får utarmade stadskärnor. Vi behöver jobba med vilka förutsättningar vi kan skapa för att få ett livligt samhälle i de centrala delarna igen. Vi behöver långsiktig planering. Vi behöver skapa dialog med handelns företrädare och en strategi som fungerar för handeln. Vi behöver också skapa förutsättningar för parkering så att de som inte bor i de centrala delarna enkelt kan ansluta sig till stadskärnan. På så vis kan vi få fler som rör sig i de centrala delarna.

Vi behöver ha en regional planering för samordning av infrastrukturen, så att den planering som görs harmonierar med hur vi bygger våra samhällen. Man ska enkelt kunna transportera sig både till andra kommuners stadskärnor och till stadskärnorna i den kommun man bor i.

Vi behöver en arkitektur som kan överbrygga delar av de konflikter som finns och ibland upplevs i samhället. Vi behöver en arkitektur som skapar harmoni i våra bostadsområden.

Vi behöver en fortsatt satsning på forskning och utveckling för att skapa – också viktigt – hållbara samhällen anpassade efter klimatförändringar men även utifrån kris- och krigssituationer.

Vi behöver trygga bostäder. Vi vet att en stor andel av befolkningen känner sig otrygg med att vistas ute på kvällstid. Inte minst kan vi läsa om det i den nationella trygghetsundersökningen från 2024. Vi behöver ett integrerat arbete med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder i samhällsprocessen redan i planerings- och byggnadsskedet. Det handlar även om de områden vi har i dag och som kan göras om, alltså vad gäller områdesplanering i de befintliga miljöerna. Detta behöver finnas med. Det ser vi också i den skrivelse som nu ersätter den gamla skrivelsen från den tidigare regeringen. Det är jag mycket glad och nöjd över att se.

Vi behöver samverka med fastighetsägare, näringsliv, civilsamhälle och polis med flera för att skapa trygga områden och få bort den otrygghet som tyvärr har slagit rot i många av våra utsatta områden. Vi behöver en platssamverkan, och där har vi snart ny lagstiftning på plats. Vi behöver skapa ökad rörlighet för att ge förutsättningar för god upplevd såväl som verklig trygghet i våra bostadsområden. Med det, herr talman, vill jag bara säga att jag är oerhört glad över att se att ännu en del av den gamla bostadspolitiken ersätts med en ny.