Fru ålderspresident! Jag ska inte plocka billiga poäng i den viktiga frågan om halvledare, men låt mig påminna Markus Selin om att den förra regeringens arbete inför granskningslagstiftningens införande byggde på ett tillkännagivande från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, i vilket jag satt. Även oppositionen försökte alltså dra sitt strå till stacken. Mycket av lagstiftningen emanerar också från en EU-lagstiftning, och det finns ett starkt EU-samarbete på detta område.

Jag tycker att fler ungdomar ska göra det karriärval Markus Selin valde och utbilda sig till ingenjörer. Jag är själv statsvetare, men när det gäller forskning, innovation och ekonomisk tillväxt behöver fler unga människor välja ingenjörsyrket. Regeringen har därför presenterat en STEM-strategi för att uppmuntra fler människor att ägna sig åt det tekniska och naturvetenskapliga området, för det är en viktig källa också till ekonomiskt välstånd.

Hur kan vi då undvika osunda beroenden av teknologi från andra länder? Det handlar om att främja den utveckling Sverige har inom teknik och innovation. Som Markus Selin vet är Sverige mycket framstående på innovationsområdet; vi brukar rankas topp tre i världen och nummer ett i EU. Här arbetar vi idogt även med halvledare, och halvledare är också en av de teknologier som EU har identifierat som extra viktig och angelägen.

Vinnova, som har en central funktion för att driva på arbetet med innovation, har granskat hur Sverige ligger till på halvledarområdet, och vi ligger faktiskt ganska bra till. Det finns olika rutiga och randiga skäl till det. Vi har bland annat erfarenhet av ett system med integration av halvledare eftersom vi har produktbolag som är framstående, till exempel Ericsson, Saab och Scania. Vi har också en bred och stark forskningsbas på detta område, och vi är framgångsrika inom några nischer. Vi ligger exempelvis bra till när det gäller högfrekvenselektronik. Vinnova leder också strategiska innovationsprogram på halvledarområdet, och vi etablerar nu en centrumbildning på halvledarområdet. Allt detta gör vi för att konsolidera den verksamhet som sker i Sverige på ett väldigt viktigt område, också för framtida konkurrenskraft. Detta är tillgångar vi har. Jag vågar alltså påstå att det sker en hel del för att stärka vår försörjningssäkerhet.

Fru ålderspresident! Den andra dimensionen jag vill lyfta fram när det gäller att skydda verksamheten i Sverige är den nationella säkerhetsstrategin. I det tredje kapitlet tas begreppet ekonomisk säkerhet upp. Den förra strategin från 2017 pekade på olika generiska hotbilder, men den nuvarande sätter ljus också på den ekonomiska säkerheten och att det finns en stark korrelation mellan teknikutveckling och att kunna skydda densamma för att säkra Sveriges ekonomiska välstånd och konkurrenskraft, vilket är väl värt att beakta. Vi tar också fram ett nytt ramverk, där vi arbetar brett för att aktivt undvika teknikläckage och för att stärka Sveriges ekonomiska välstånd och konkurrens också på sikt.