Fru talman! Jag tillhör ett parti som det skrattades åt när vi pratade om faran i att förlita sig så hårt på Rysslands energiförsörjning – när vi nämnde att Putin inte är någon att lita på och att vi inte skulle skapa ett beroende av Ryssland. När vi pratade om att det finns två problem med rysk gas – det ena är att den är rysk, och det andra är att det är gas – stod alla andra partiledare och fnissade åt de paranoida liberalerna, då folkpartisterna, som försökte varna för den situation vi är i nu.

Är lösningen på detta att försätta Sverige i ett läge där man förlitar sig helt på reduktionsplikt och, som Centerpartiets regeringsalternativ vill, höjer bränslepriserna? Det vi märker är ju att HVO-priset under den tidigare regeringen låg på cirka 32 kronor litern, när det var som värst. Är detta hållbart? Får man en bra inblandning då, eller är det kanske bättre nu när det ligger på ungefär 19 kronor litern? En konsekvens av det låga trycket är ju att HVO blir billigare och mer konkurrenskraftigt, och då kan vi blanda in mer.

Det gäller alltså att tänka lite ekonomiskt när man lugnt och sansat ställer om den här sektorn. Då kommer vi att kunna fasa ut den ryska gasen på allvar.