Fru talman! Det är inte löjeväckande att tala om bistånd när världen ser ut som den gör nu.

Jag sa precis i mitt anförande att det riskerar livet på 34 miljoner människor när den amerikanska biståndsorganisationen USAID nu helt slår igen och drar in över 40 procent av världens totala humanitära bistånd. John E Weinerhall kan ju gå till de människorna och säga att det är löjeväckande att prata om bistånd. Det är det inte. Det handlar om liv och död för miljontals människor.

När det här späs på av att andra länder går precis samma väg – såsom Sverige, som också drar ned på sitt bistånd – blir det ju bara ännu värre. Jag pratar inte om att öppna några ambassader. Jag konstaterar att Sverige har dragit sig undan när det gäller biståndet i ett antal länder i Afrika och i Sydostasien. Det gäller till exempel Mali, Burkina Faso, Sydsudan och Kambodja. Där hade Socialdemokraterna haft mer pengar, för i varenda budget vi har lagt fram har vi lagt mer pengar på biståndet.

Vi har också redovisat en trappa för att minska det avstånd som nu finns upp till 1 procent, och den trappan kommer vi att helga. Vi ska tillbaka till enprocentsmålet. Men nu sänker ni biståndet så mycket och så snabbt, John E Weinerhall, att gapet upp till 1 procent kanske kommer att ligga på uppemot 20 miljarder kronor. Alla fattar att man inte kan lägga till så mycket från ett år till ett annat. Därför måste man försöka ha en riktning där man ökar biståndet igen.

Fortsätter vi med den högerregering vi har nu kommer den vad jag förstår att fortsätta att skära ned på biståndet. Vad jag förstår vill Sverigedemokraterna ha ned det till en halv procent, och Moderaterna vill ha det på 0,7 procent. Och även om kristdemokrater och liberaler som vanligt kommer att stå och lova 1 procent i valrörelsen kommer de att vika ned sig.

Med vår politik kommer biståndet att trappas upp, och det behövs i världen just nu. Det är inte på något minsta sätt löjeväckande.