Herr talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande om internationella relationer med mera. Det är ett omfattande betänkande som spänner över centrala delar av utrikespolitiken. Även om jag av naturliga skäl inte kan gå igenom varenda fråga här i dag vill jag belysa några viktiga frågor som sammantaget speglar riktningen för svensk utrikespolitik.

Herr talman! Vi lever i en tid då världsläget blivit allt allvarligare. Kriget i Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, Irans aggressioner i Mellanöstern, USA:s tillbakadragande från världsscenen och stormaktspolitiken i Asien sätter hela den regelbaserade världsordningen under stor press.

I detta läge måste svensk utrikespolitik vara både principfast och ansvarsfull. Det är därför välkommet att regeringen, som utrikesministern slog fast i utrikesdeklarationen, förankrar utrikespolitiken i ett tydligt försvar av den regelbaserade internationella ordningen och av demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har även nordisk-baltisk, europeisk och transatlantisk förankring.

Herr talman! Utskottet behandlar i detta betänkande en rad motioner. Flera av dessa rör biståndspolitiken, där en del partier vill höja nivån på biståndet. Vissa partier – eller ska jag säga ett parti – förefaller rent av ha mer pengar än de ger sken av.

Här är utskottet tydligt: Svensk biståndspolitik ska vara långsiktigt hållbar, resultatinriktad och prioriterad utifrån vad som ger mest nytta. Det är inte rimligt att bara höja biståndsramen utan hänsyn till vad biståndet ska uppnå. Regeringen har redan tydligt sagt att Sverige ska vara en stark biståndsaktör, men vi måste också säkerställa att biståndet används effektivt och med verklig påverkan. Då krävs också prioriteringar.

Jag behöver nog inte nämna för den här församlingen att Ukraina är och under lång tid kommer att förbli den största prioriteringen.

Fru talman! En av de mest allvarliga globala utmaningar vi står inför handlar om Kinas växande inflytande. Kina är inte bara en viktig handelspartner utan också en systemrival som på många sätt hotar stabiliteten i vår omvärld. Det gäller landets påtryckningar på Taiwan, dess illegala anspråk i Sydkinesiska sjön och dess aggressiva teknologiska och ekonomiska expansion.

Kinas agerande i Taiwansundet utgör ett direkt hot mot världsekonomin. En konflikt där skulle få konsekvenser långt utanför regionen, inte minst för tillgången till halvledare, som är avgörande för modern industri och teknologi.

Därför är det avgörande att Sverige tillsammans med likasinnade står upp för Taiwans rätt till självbestämmande och internationell närvaro, exempelvis i Världshälsoorganisationen.

Utskottet betonar i betänkandet att vi ska fördjupa samarbetet med Taiwan och se över möjligheten att öppna ett House of Sweden i Taipei. Det bereds i Regeringskansliet, som det heter, och vi hoppas förstås att regeringen snabbt får detta på plats. Det vore en viktig markering för att främja demokrati, handel, kultur och akademiskt utbyte mellan Sverige och Taiwan.

Fru talman! Vi får inte blunda för de övergrepp som sker inom Kinas gränser. I Tibet pågår ett kulturellt folkmord. Kinesiska myndigheter försöker utplåna det tibetanska språket, den tibetanska kulturen och den tibetanska religionen. Sverige måste fortsatt vara en stark röst för det tibetanska folkets rättigheter. Detsamma gäller i Xinjiang, där uigurerna utsätts för omfattande människorättsbrott. Och det gäller i Hongkong, där den demokratiska oppositionen brutalt har tystats.

Fru talman! Vi har svenska medborgare som sitter frihetsberövade utomlands. Det är bland andra Gui Minhai, den svenska förläggaren, som hålls fången i Kina efter att ha blivit kidnappad i Thailand. Nu är det också journalisten Joakim Medin, som blivit dömd och står åtalad för brott i Turkiet och riskerar ett långt fängelsestraff. Vi måste fortsatt ställa krav på frigivning av våra medborgare och vara en stark röst för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i hela världen.

Fru talman! Vi är övertygade om att utrikespolitiken måste föras med ett frihandelsvänligt perspektiv. Det är viktigt inte minst nu när USA:s handelskrig utmanar frihandeln. Då blir det ännu viktigare att söka samarbete och fler frihandelsavtal med fler länder runt om i hela världen. Handel bygger välstånd och skapar band mellan länder.

Fru talman! Det är en väldigt orolig tid i en orolig värld. Då måste vi stå starka tillsammans med våra värderingsfränder. Vi kan inte möta världens utmaningar med symbolpolitik eller ogenomtänkta förslag. Vi behöver en tydlig, stabil och principfast linje där vi försvarar friheten, främjar handeln och står upp för demokratin och inte tvekar att konfrontera auktoritära regimer när de hotar mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Det är den linje som utskottet ger uttryck för. Därför, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.