Fru talman! I dag debatterar vi ett av de mest avgörande politikområdena för Sveriges framtid – vår energiförsörjning. Den är grunden för ett levande samhälle, vår välfärd, vår säkerhet och vår klimatomställning.

Energiförsörjningen är mer än bara infrastruktur. Den handlar om riktning, om rörelse. Hur energisystemet ser ut i dag berättar något om var vi har varit. De beslut som vi fattar här inne berättar vart vi är på väg. Energipolitiken handlar därför framför allt om ledarskap, om ansvar och om vår vision.

Fru talman! Vi kristdemokrater har sett med oro på hur energifrågan alltför länge har präglats av ideologi snarare än realism. Vi har sett hur kärnkraftsreaktorer, byggda med svensk ingenjörskonst, politisk handlingskraft och framtidstro, har monterats ned. Det gjorde man inte för att vår teknik och kunskap inte räckte till utan för att opinionen svängde. Socialdemokraterna vände kappan efter vinden, och planerbart byttes ut mot förnybart. De följde tyckarna framför tänkarna.

2000-talet har verkligen varit en märklig tid för energipolitiken. Det har varit en tid när klimatalarmism, politisk korrekthet och ideologisk ängslighet har fått mer utrymme än teknisk kompetens och sunt förnuft. Symbolpolitik tog över där saklighet borde ha rått, och trots att vi hade en fast kurs började vi tvivla på oss själva, på vår historia och på vår egen förmåga.

Men det är ju inte den svenska identiteten. Sverige är och har alltid varit ett land av uppfinnare, byggare, ingenjörer och problemlösare. Våra förfäder tog oss från fattigdom till välstånd, från utvandring till inflyttning, från kyla till värme genom arbete, handlingskraft och samarbete. Det är den berättelse vi behöver återknyta till och påminna varandra om.

Fru talman! När jag läser betänkandet slås jag av hur mycket samsyn det trots allt finns i energifrågorna. Oftast belyser vi frågor där vi är oense, men på punkt efter punkt finns det en stabil majoritet som håller med varandra.

Vi är överens om att Sverige behöver mycket mer fossilfri elproduktion, inte minst för vår konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning och att företagen i Sverige behöver långsiktighet, trygghet och tydliga spelregler för att kunna investera. Vi är också överens om att vi behöver hela paletten: vindkraft, vattenkraft, solkraft, kraftvärme, gasturbiner och batterier. Till och med kärnkraften har i dag en bred majoritet här i kammaren som ser dess värde i energimixen.

Ändå faller många i samma fälla. Vår energiförsörjning reduceras till politisk positionering. Energipolitiken leder till stagnation i stället för till en rörelse framåt.

Exempelvis möts regeringen ofta av kritik om ”tunnelseende”, att endast se kärnkraften. Det är en falsk anklagelse eftersom det i själva verket handlar om att återställa spelplanen. Kärnkraften har i decennier verkat under snedvridna villkor. Den har motarbetats politiskt, juridiskt och ekonomiskt.

Regeringen rättar nu till de historiska misstag som begåtts, inte för att favorisera kärnkraften utan för att ge den samma möjlighet som andra kraftslag att bidra till framtidens elsystem. Ingen motsätter sig att fler alternativ ska utredas, oavsett hur oppositionen vill få det att framstå. Vi behöver bara börja någonstans. Vi behöver sätta fart. Investering i kärnkraft utesluter inte investering i andra kraftslag.

Fru talman! För att bredda perspektivet från kärnkraften kan jag påminna om att regeringen arbetar brett med åtgärder för hela energisystemet. Hittills har närmare 70 konkreta åtgärder genomförts. Vi har avskaffat avfallsförbränningsskatten för kraftvärmen, något som direkt stärker möjligheten att få ut mer el och värme där det behövs. Vi har infört stöd till kommuner för att öka den lokala acceptansen för vindkraft, ett konkret sätt att öka både produktionen och den demokratiska förankringen. Fler åtgärder är på väg som förbättrar villkoren för vattenkraften.

Så länge Kristdemokraterna sitter i regering kommer det att komma fler initiativ för kraftsystemets bästa – inte politikernas.

Fru talman! Vikten av att elsystemet levererar el där det behövs, när det behövs, har blivit smärtsamt tydlig de senaste åren. Vi kan inte längre unna oss politiska låsningar eller symboliska positioneringar. Vi har inte tid att bråka om detaljer när vi i stort sett är överens om målen.

Näringslivet skriker efter långsiktighet, samling och stabilitet, och sanningen är att vi i denna kammare är överens om väldigt mycket. Vi delar en gemensam målbild: en fossilfri framtid, ett tryggt elsystem och ett konkurrenskraftigt Sverige. Då borde vi också kunna dela ansvaret.

Fru talman! Sverige och den svenska identiteten är en urkraft. Vår historia visar att vi klarar svåra omställningar, inte genom att avveckla fungerande lösningar utan genom att utveckla bättre sådana.

Låt oss därför inte fastna i ideologiska skyttegravar och fördröja framåtrörelsen. Det är dags att bygga – bygga mer kraftverk, bygga mer stabilitet, bygga mer framtid. Trycka mer grönt!

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.