Fru talman! Antalet bostäder som byggs i Sverige minskade när inflationen stack iväg och räntorna ökade. Helt plötsligt blev det dyrt att finansiera bostadsbyggande samtidigt som kostnaden i slutändan var svåröverblickbar. Eftersom hyresrätter redan innan behövde statligt stöd för att byggas störtdök även den byggnationen.

Situationen i dag är mer gynnsam med en inflation som har pressats tillbaka och räntor som har sänkts, men de är ändå högre än tidigare. För att få igång bostadsbyggandet behövs genomgripande reformer. Men bostadsbyggandet ska inte boostas tillfälligt utan klara av att stanna på en högre nivå även i lågkonjunktur.

Då är det glädjande att man effektiviserar Studentbostäders byggande, något vi kommer att debattera nästa vecka.

Då är det glädjande att se att strandskyddsfrågan i ett första steg reformeras och underlättar bostadsbyggande.

Då är det glädjande att man ser över regelverket för bygglov för att bygglovsbefria fler ombyggnader och tillbyggnader.

Då är det glädjande att man ser över bullernivåerna och hur de ska beräknas för att öka flexibiliteten. Regeringen ger Boverket i uppdrag att utreda och föreslå betydande förändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Detta uppdrag gavs i dag av regeringen.

Då är det glädjande att man genom Boverket skriver fram modernare regler för att få branschen att hitta nya och effektivare sätt att producera bostäder.

Då är det glädjande med en effektiviseringskommission som ska se över kostnadsutvecklingen inom byggandet, som är långt över KPI-utvecklingen.

Alla dessa åtgärder vidtas för att hyresrätter ska kunna byggas effektivare och billigare. Vi anser att det är bättre att jobba med att få ned kostnadssidan än med bidrag till företag.

Sedan måste man jobba med varje enskild persons möjlighet att efterfråga de bostäder som finns. Då är en del att man måste höja bostadsbidraget och bredda det så att det träffar fler människor, så som tanken var när man en gång införde bostadsbidraget. I dag är det ett smalt bidrag. Vi tror på att ge den enskilde möjlighet att göra sina val, och ekonomiska möjligheter skapar den möjligheten.

Den reform av hyressättningssystemet som gjordes 2011 har inte fungerat så bra som vi alla önskade – det kan var och en av oss konstatera. Konfliktfyllda, långdragna och oförutsägbara förhandlingar skapar en osäkerhet kring hyresrätten som faktiskt påverkar byggandet.

Attraktionen i att äga en hyresfastighet är kraftigt reducerad, vill jag mena. Många fastighetsägare säljer för ombildning till bostadsrätt. I nyproduktion, när valet står mellan olika upplåtelseformer, föredrar byggherrarna de lönsammare bostadsrätterna.

Bostadsbristen generellt och bristen på hyresrätter i synnerhet gör att människor tvingas tacka nej till studieplatser och arbeten. Bostadsbristen hämmar också företags möjlighet att växa. De preferenser som normalt driver efterfrågan på bostäder och skapar rörlighet får inte slå igenom i hyressättningen, vilket i realiteten minskar tillgången på hyresbostäder.

Vi tror att man måste se på ett annat sätt att få finansiering för nya hyresrätter eftersom kostnaderna sticker iväg. Fri hyressättning i nyproduktion är ett sätt som vi gärna hade sett att vi prövade, till exempel i de större städerna, där kön är lång och behovet som störst.

Regeringen ser behovet av en hög takt i bostadsbyggandet och har varit beredd att göra ett genomgripande arbete för att få bostadsmarknaden att fungera bättre över tid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.