Herr talman! Jag ska ägna någon minut åt att bemöta de mest skamlösa och flagranta lögnerna som vi har hört här i kammaren. Jag vet nog inget annat politikområde där det som sägs här i kammaren är så långt från sanning, fakta och fysikens lagar som när vi har energidebatter.

Det är lite som Birger Lahti konstaterade: Om näsan växte för varje lögn skulle vi få ducka här i kammaren när Mats Green vänder sig om i talarstolen.

Jag kan börja med att säga att med Mats Greens politik skulle det vara totalsvart i Sverige – noll kilowatt, noll kilowattimmar. Mats Green vill nämligen bara ha energislag som levererar 100 procent av tiden, dygnet runt, årets alla timmar. Det var vad han sa i talarstolen. Det finns tyvärr inget sådant kraftslag, så redan där har vi ett fullständigt haveri. Jag kan nämna att vi de senaste tio åren har haft över hundra snabbstopp av kärnkraften, Mats Greens favoritenergislag.

Sedan har vi historieskrivningen som är totalt skild från verkligheten. I och för sig faller den väl in i en högernationalistisk historieskrivning om att allt var bättre förr – Make America Great Again och så vidare. Det är nog ur den synvinkeln man ska se de skamlösa lögner som vi hör om historien.

Det är nämligen så, vilket jag också nämnde i ett replikskifte, att när vi lämnade över regeringsmakten hade vi Sveriges största överskott av el. Vi hade Europas lägsta elpriser, och vårt energisystem hade utsetts till världens bästa av internationella organisationer.

Däremot hade vi en energikris, och vad berodde då det på, herr talman?

Vi såg att priserna började stiga när Ryssland började strypa gaskranarna till Europa hösten 2021, och det eskalerade i och med Rysslands fullskaliga invasion.

Vad kan man dra för slutsatser av det? Att det kanske inte var jättesmart att vara beroende av rysk fossil energi. Men har någon i Tidöpartierna tagit till sig den lärdomen? Nej, tvärtom har man ökat beroendet av fossil energi och sannolikt också en väldigt stor andel rysk fossil energi – i och med att man har ökat fossilanvändningen kraftigt, framför allt i transportsektorn.

Även på elområdet bevittnar vi ett fullständigt haveri av Tidöpartierna. När vi lämnade över regeringsmakten hade vi kommit upp i en historiskt hög utbyggnadstakt i fråga om elsystemet. Det handlade om över tre gigawatt per år. Vi behöver till och med hålla en högre takt än så för att möta den efterfrågan som kommer om vi ska klara den gröna omställningen, nå våra klimatmål och klara Sveriges konkurrenskraft.

Men vad är det som händer i verkligheten? Utbyggnadstakten kollapsar. Sedan Tidöpartierna tog över har den fallit med ungefär 50 procent, och prognosen är att den minskar med ännu mer till nästa år. Med Tidöpartiernas politik kommer det alltså att sluta med energibrist och väldigt höga energipriser. Det gäller inte bara de närmaste 20 åren. Jag tror nämligen inte att det kommer att bli någon ny kärnkraft över huvud taget.

Vad är då anledningen till det här? Det är naturligtvis att det är precis tvärtemot vad flertalet företrädare för Tidöpartierna står här och hävdar. Det bedrivs ett kraftslagskrig mot den förnybara energin. Sverige saknar ett mål till 2030 och 2035. Det skulle vi behöva för att få upp utbyggnadstakten. Man motarbetar kraftigt det som kan byggas här och nu och det som kan byggas billigt. När det gäller vindkraften säger Tidöpartierna nej i mellan 70 och 100 procent av fallen.

Vi från Miljöpartiet har drivit på för en ersättning till kommunerna i över tio år. Det är faktiskt bra att flertalet partier i riksdagen har ändrat sig där, men det dras ändå i långbänk. Detta skulle ha varit inrättat redan i år, men än så länge har ingen kommun fått några som helst pengar. Faktum är att många kommunpolitiker, inte minst bland Tidöpartierna, redan har lovat sina väljare att säga nej till all vindkraft under den här mandatperioden.

När det gäller solenergin har förutsättningarna kraftigt försämrats. Man sänker det gröna avdraget trots att vi har en arbetslöshetskris, så även inom solbranschen. Vi skulle kunna minska Sveriges arbetslöshet genom att gå in och öka stödet tillfälligt. I stället för renoverade kök med höjt rotavdrag kan vi bygga ut Sveriges elförsörjning. Miljöpartiet föreslår att vi ska öka det gröna avdraget till 25 procent, åtminstone tillfälligt.

Energieffektivisering är det absolut snabbaste, billigaste och bästa sättet att få mer billig energi tillgänglig. Vi har en potential som motsvarar två till tre kärnkraftsreaktorer. Det är alltså lönsam potential. Men här har Tidöpartierna tagit bort all politik för energieffektivisering och målet för energieffektivisering. Det är fullständigt obegripligt.

1 procents energieffektivisering kan dessutom sänka elpriset med ungefär 5 procent. Man får alltså också en systemeffekt att räkna med.

När det gäller havsvinden har man lagt en död hand över hela Östersjön. Man stoppar även resten av utbyggnaden genom att ta bort stödet till att bygga ut elkablar. Varför ska inte staten kunna bygga ett stamnät ute i havet när man för samma pengar kan bygga en elledning 100 mil genom hela Sverige och bygga vindkraft i norra Sverige? Då fraktar man detta genom hela Sverige på land. Men man kan då inte bygga en betydligt kortare ledning ute i havet utanför Skånes kust och få mer billig el rakt in i SE4, något som faktiskt skulle sänka elpriserna i SE4 på betydligt kortare sikt.

Som lök på laxen bromsar man in investeringsviljan ytterligare genom att gå fram med massiva subventioner till ett enskilt kraftslag, som man av ideologiska skäl har valt att favorisera. Det bromsar såklart investeringsviljan när det gäller allt annat. Det går inte att konkurrera med hundratals eller kanske tusentals miljarder i subventioner till ett utvalt favoritkraftslag.

Fru talman! För övrigt saknar Tidöpartierna helt en politik för effekt. Det är mycket snack om effekt, om att stabilisera elsystemet och om att vi behöver komplement till det förnybara. Miljöpartiet har länge föreslagit en sådan politik, och vi har föreslagit ett siffersatt mål som är i linje med vad flera experter och bedömare har pekat ut. Men det säger Tidöpartierna nej till.

Vi har alltså möjlighet att redan i dag få mer effekt bland annat från kraftvärmen, som kanske skulle kunna bidra med motsvarande en kärnkraftsreaktor. Där har vi föreslagit flera reformer. Ta bort elskatten på att göra el till fjärrvärme! Ge ett investeringsstöd för att man ska kunna höja effekten! Ge ett investeringsstöd till gasturbiner! De kan vara fristående eller i så kallade gaskombiverk, där man kombinerar traditionell fjärrvärme med gasturbiner.

Det är i för sig ett flertal av Tidöpartierna som nu låtsas som att de alltid har varit för det här och som har börjat prata om mer effekt på kort sikt. Men problemet är att man gärna vill driva det här med rysk fossilgas. Man har i alla fall ingen lösning när det gäller att faktiskt producera mer biogas i Sverige. Det är alltså noll och inget förslag från Tidöpartierna för att få igång den produktionen. Det är väldigt märkligt.

Vi kan få mer effekt från vattenkraften, helt utan ytterligare miljöpåverkan. Vi kan samtidigt vidta åtgärder som ökar den biologiska mångfalden. Vi kan sätta in fler turbiner i de kraftverk vi redan har för att öka reglerförmågan i kraftsystemet och därmed möjliggöra för betydligt mer sol och vind i systemet.

Men här vill Tidöpartierna göra precis tvärtom: lägga alla ägg i samma korg och enbart subventionera kärnkraften – och den kommer inte att komma inom 20 år och sannolikt inte därefter heller.

Då har vi inte ens pratat om till vilka kostnader det är. Det finns ett flertal oberoende institutioner av olika slag som har räknat på detta. Det handlar alltså om tusentals miljarder i merkostnad. Slår man ut det per hushåll i Sverige handlar det om ungefär 1 000 kronor i månaden i 40 år – i merkostnad för Tidöpartiernas havererade energipolitik. Det tycker jag att man ska ha med sig när man går till valurnan nästa gång, fru talman.

Vi bör nog komma ihåg den grundläggande orsaken till att vi är överens om att vi behöver mer fossilfri el, nämligen att vi behöver en energi- och klimatomställning. Även här misslyckas Tidöpartierna fundamentalt.

Vi ser ingen fungerande politik för den gröna omställningen. Vi ser att investeringar hamnar i andra länder, och det drar undan hela idén med att bygga ut elsystemet. Det är alltså ett haveri på alla fronter.

Sist men inte minst kan vi prata om målsättningar för energisystemet. Sett till hela energisystemet är vi fortfarande tungt beroende av fossil energi. Därför borde det vara rimligt att sätta ett mål om att ha ett fossilfritt energisystem, men Tidöregeringen har satt ett mål om att ha ett fossilfritt elsystem. Det kan låta bra, men det målet var i princip uppnått redan när det sattes.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om en målsättning om ett fossilfritt energisystem till 2035. Det är något som krävs för att vi ska nå våra klimatmål.

Vi står naturligtvis bakom alla våra övriga förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 maj.)