Herr talman! Först är det nog värt att komma ihåg att priserna kommer att skilja sig åt beroende på var man producerar saker. En kexchoklad kommer att vara billigare strax utanför Cloettas fabrik i Linköping än vad den är på en fjälltopp i Åre, eftersom utbudet ser lite olika ut och därmed också prisbilden.

Det är dock inte rimligt som det har varit i Sverige med de olika elprisområdena, och det finns två saker som är de absolut bästa man kan göra för att minska prisskillnaderna.

Det första är att se till att Tyskland delas in i elprisområden. Här tycker jag att regeringen har varit alldeles för slapp. Danskarna stämde Sverige, vilket gjorde att vi fick elprisområden. Nu verkar tyskarna sätta sig på tvären gällande de förslag kring elprisområden som precis har kommit. Då får väl Sverige stämma Tyskland! Vi får vara lite mer rakryggade i Sverige och inte så mjäkiga.

Det andra är såklart att bygga ut produktionen. Det har Birger Lahtis vänner i norr gjort. Det har man inte gjort i söder, och där säger framför allt regeringspartierna nej till all ny elproduktion. När man avslog de 13 havsvindparkerna sa man i praktiken till dem i Skåne: Skyll er själva! Ni får fortsätta ha höga priser.

Det hoppas jag att skåningarna tar med sig och ser till att regeringen får betala för i slutändan.

Det här är det viktigaste man kan göra. Sedan finns det olika byråkratiska delar och tekniska detaljer som vi säkert kan diskutera ifall de är möjliga eller inte. Men faktum kvarstår att det bästa sättet att sänka elpriserna i Skåne hade varit att öka elproduktionen i Skåne, och den möjligheten är stor om man säger ja till det. Det är Birger Lahtis parti betydligt bättre på att göra än vad regeringspartierna är.