Herr talman! I dessa oroliga tider med ett pågående folkrättsvidrigt krig i Ukraina och turbulens och osäkerhet kring USA:s framtida engagemang i Europas säkerhet står en enad riksdag och ett enat Europa bakom höjda försvarsanslag.

I debatten verkar det ibland inte finnas någon gräns för hur stora investeringarna i det militära försvaret kan bli. Jag ska inte recensera de beloppen, utan jag vill belysa en annan aspekt.

Krig är dyrt, och väpnade konflikter leder inte enbart till kostnader medan konflikten pågår utan även till humanitära och ekonomiska kostnader långt efter det att vapnen tystat. Att förebygga väpnade konflikter genom fredsbyggande, fattigdomsbekämpning, demokratisering och olika klimatinsatser är betydligt billigare.

När regeringen nu pratar om att höja försvarsanslagen till 3,5 procent av bnp är min fråga till försvarsministern: Till hur många procent av bnp är regeringen redo att samtidigt höja anslagen till konfliktförebyggande insatser som demokratisatsningar, fredsfrämjande och klimatåtgärder runt om i världen för att bidra till att undvika framtida väpnade konflikter?

(Applåder)