Fru talman! I dag debatterar vi en av vår tids största och viktigaste frågor: energipolitiken. Tidöpartierna har ett välfungerande samarbete på området, men det finns ändock ett par reservationer från Sverigedemokraterna i detta betänkande. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nummer 6 under punkt 3, Övrigt om energipolitikens inriktning.

Fru talman! Energifrågorna utgjorde en stor del av valrörelsen 2022. Fokus låg primärt på en kamp mellan kraftslag. På den ena sidan i valrörelsen fanns kärnkraften, där Tidöpartierna tydligt lyfte fram vår syn på saken, och på den andra sidan fanns vindkraften. Jag hävdar att det var en något förenklad medial beskrivning av den dynamik som finns på det energipolitiska området.

I en valrörelse är det naturligtvis betydligt enklare för både den som följer politik och den som rapporterar om politik att koka ned det till en kamp inom politiken mellan kärnkraft och vindkraft. I stället skulle man kunna försöka återge skillnaderna, förmågorna och vilka systemlösningar eller systemutmaningar som dessa båda kraftslag, eller för den delen alla kraftslag, kan generera. Därmed skulle det bli en mer nyanserad rapportering.

Dessutom präglades en stor del av den valrörelsen av debatten om nedläggning av kärnkraft, vilket vi också hörde i debatten här tidigare mellan Moderaternas Mats Green och såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet. Den ena sidan tycker att kärnkraften lades ned eftersom den inte kunde bära sig själv och inte stod på egna ben och att marknaden stängde kärnkraften. Den andra sidan hävdar, enligt mig väldigt korrekt, att det var politiska beslut som föranledde att sex reaktorer lades ned i Sverige.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en något retorisk fråga. En av de första sakerna vi gjorde när vi kom till makten var att ta bort de juridiska begränsningar som fanns för kärnkraft, alltså att det inte fick finnas på fler än tre platser och inte vara fler än tio reaktorer. Den retoriska frågan blir huruvida det var politiken eller marknaden som införde dessa lagar. Jag vill hävda att det var denna kammare men inte just mitt parti. Vi fattar den typen av beslut, inte marknaden. Det är nämligen så vi stiftar lag i Sverige.

Jag tycker att den debatten borde vara död. Men det är den uppenbarligen inte. Den kanske fortgår här i dag, trots Riksrevisionens rapport på området.

Sedan valet har mycket skett, även om debatten här i dag låter som den gjorde i valrörelsen. Tidöpartierna har åstadkommit mycket på det energipolitiska området, även om det finns mycket kvar att göra och vissa politiska skyttegravar ännu återfinns.

Av naturliga skäl har frågorna varit prioriterade under vår tid vid makten. I det nu berömda Tidöavtalet, som lade grunden för maktskiftet i svensk politik, finns ett kapitel om just klimat och energi. Jag tänker därför beröra något av det som där går att läsa på temat.

Vi börjar med att beskriva att vi inom samarbetsprojektet Klimat och energi ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblem med en trygg och säker energiförsörjning på kort och lång sikt. Sedan finns en uppsjö av konkreta förslag som berör bland annat

förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft

en utredning av återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige

ett nytt energipolitiskt mål

nya regler för elmarknaden

hur vi ska styra myndigheter, statliga verk och forskningsinriktningen på temat

vilka lagändringar som behövs för ny kärnkraft

vilka förutsättningar som behövs för kraftvärmen

vilka förutsättningar som behövs för vattenkraften med mera.

På alla dessa punkter har vi antingen redan levererat eller är i stånd att leverera.

Fru talman! Föga förvånande har Tidöpartierna därför arbetat vidare med exakt det som står i Tidöavtalet. När vi nu gör precis det vi sa att vi skulle göra genererar det kritik från såväl opposition som diverse tyckare och tänkare. Stundvis försöker medierna måla upp vissa energipolitiska beslut som dåliga eller oönskade, vilket de kanske är på den berörda redaktionen.

Låt mig därför vara tydlig: Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från våra politiska motståndares åsikter, idéer eller ideologier. Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från Aftonbladets eller Dagens Nyheters åsikter, idéer eller ideologier. Tidöpartiernas energipolitik utgår inte från särintressens eller politiskt drivna akademikers åsikter, idéer eller ideologier.

Tidöpartiernas energipolitik utgår från det mandat som väljarna gav oss på valdagen. Det besked svenska folket gav oss på valdagen var att de tröttnat på en energipolitik som till och med Riksrevisionen befäster som bristande i sin konsekvensanalys och utan förståelse för systemets helhet. Det besked svenska folket gav oss på valdagen var att de ville se en omläggning av energipolitiken, en förståelse för systemperspektivet och en möjlighet att ha kärnkraft även i framtiden.

Det är utifrån detta besked och detta mandat som vi har format vår energipolitik och fortsätter att leverera på området. Vissa tycks förvånade över detta. Vissa tycks vilja ompröva eller överpröva väljarnas besked. Vissa tycks anse att de vet bättre än väljarna och därmed svenska folket. Detta fenomen blir som tydligast när det kommer till kärnkraften.

Fru talman! Jag kommer att få möjlighet att utveckla min syn på kärnkraft i den kommande debatten om kärnkraftsfinansiering och säkerligen i replikskiftena efter detta anförande. Jag behöver därför inte fördjupa mig mer i detta.

Jag kan i stället lyfta blicken och konstatera att vi för första gången sedan elsystemet i Sverige byggdes ut med den vattenkraft och den kärnkraft som har utgjort stommen, inte bara i vår elförsörjning utan också för svensk industri, svenskt välstånd och svensk välfärd, nu än en gång tittar på systemet i dess helhet. Det är ett perspektiv och ett fokus som har saknats i svensk energipolitik under decennier, oavsett partitillhörighet eller block.

Det har befästs genom den så kallade energipolitiska inriktningspropositionen, som vi klubbade i kammaren för ungefär ett år sedan. Där har vi ett planeringsmål om 300 terawattimmar år 2045 för att möta det uppskattade behov som myndigheter och industri belyser samt ett leveranssäkerhetsmål. Detta lyder: ”Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.”

När det gäller det sistnämnda är det som sagt första gången på decennier som politiken tar den typen av helhetsgrepp på området. Man kan absolut tycka att det hade varit rimligt att alla partier i denna kammare hade instämt i att det vore bra om politiken verkade för att säkerställa att det finns el på den plats där det behövs, vid den tidpunkt det behövs och i den utsträckning det behövs. Men inte ens det kunde alla oppositionspartier ställa sig bakom här i kammaren. Det är ett så grundläggande fundament för vilken syn man har på behoven när det gäller el och energi. Man tycker inte att ett så grundläggande fysikaliskt faktum eller en sådan politisk ambition ska vara rådande. Man motsätter sig i stället detta, trots att vi i alla åtta partier har suttit ned med industriföreträdare och förklarat – eller i alla fall försökt förklara – för oppositionen om värdet i leveranssäkerhetsmålet.

Jag kan passa på att knyta detta tema till den reservation jag yrkade bifall till, nämligen reservation 6. Vi önskar säkerställa leveranssäkerhet även i väntan på ny kärnkraft. Vi ser på kort sikt ett ökat behov av olika balans- och flexibilitetstjänster. I detta sammanhang vill vi framhålla gasturbiner som en ytterst realistisk och rimlig lösning. Om man bygger och använder gasturbiner på rätt sätt i det svenska elsystemet kan de nuvarande problemen med såväl el och effektbrist som låg överföringskapacitet vara åtgärdade inom några år. Gasturbiner är snabbstartade och flexibla, och de kan växla mellan gas och flytande bränsle om de förbereds tekniskt för det.

Mot denna bakgrund och med det arbete som är påbörjat kan vi konstatera att Öresundsverket snudd på symboliskt återstartades denna vecka. Utöver gaskraften på kort sikt ser vi även en välbehövlig effekthöjning på olika sätt. Inte minst kan en uppdatering och ett generationsskifte inom vattenkraften och ett säkerställande av stödtjänster för kraftvärmen generera detta.

Fru talman! Jag vill hävda att vi i politiken behöver fokusera både på det långa och det korta. Det borde vara där fokus ligger, och inte mellan kraftslagen. Vad gör vi på lång sikt, där kärnkraften är stöttepelaren? Vad gör vi på kort sikt, där inte minst gaskraft, kraftvärme och vattenkraft kan fylla en större funktion? Då måste politiken också säkerställa dessa möjligheter. Detta är påbörjat, inte minst genom lagändringar, genom skatter som försvunnit och genom Kraftlyftet som nu finns och sannolikt förstärks.

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD), Mats Green (M) och Camilla Brodin (KD).