Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj

ärendedebatt / Klimatpolitik
Anf. 96 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Vi kan inte läsa tidningar, se på tv eller lyssna på radio utan att nås av larmrapport efter larmrapport om klimatet och de allt snabbare klimatförändringarna. Vi slår rekord på rekord gällande värme, och på global basis har vi inte upplevt så höga medeltemperaturer sedan man började mäta. Detta är oerhört allvarligt, och det pekar verkligen på vikten av att göra insatser som leder till förändring. Enligt IPCC finns i dag lösningar och åtgärder tillgängliga globalt för att begränsa klimatförändringarna i linje med Parisavtalets mål.

Enligt Parisavtalet har alla länder ett ansvar att vidta åtgärder i fråga om sina utsläpp av växthusgaser. Vi som lever i mer utvecklade länder har ett ansvar att bistå utvecklingsländer i att vidta åtgärder när det gäller både utsläppsminskningar och anpassning till ett förändrat klimat. Vi måste dels hjälpa dem i den akuta fasen, dels peka på de förändringar som kan göras och gå före som goda exempel.

Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader Celsius och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader Celsius. Förutom att minska utsläppen av växthusgaser bör man öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet nås. Men nu ser vi hur den nya administrationen i USA har beslutat att återigen ta USA ut ur Parisavtalet. Om Google inte ljuger för mig blir USA därmed ett av endast fyra länder utanför avtalet ihop med Iran, Jemen och Libyen. Detta är oerhört allvarligt då USA är ett av de större utsläppsländerna i världen och vi av flera skäl verkligen behöver ha med de stora utsläppsländerna.

Den svenska regeringens syn, som till fullo delas av Kristdemokraterna, är att fokus för klimatpolitiken bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Detta är dock inget som görs enkelt och lätt. Men görs det på rätt sätt kan omställningen skapa fler jobb och ge ökad tillväxt och stärkt välfärd, och det är just detta vi måste sträva efter. Det handlar nämligen om att få med så många som möjligt på denna resa – inte bara i Sverige utan även i övriga länder och inte minst i tidigare nämnda USA. Gör vi klimatpolitiken till ett gissel där vi totalt skjuter både trovärdighet, konkurrenskraft och lönsamhet i sank kommer vi inte att komma i mål.

Regeringen framhåller att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till att öka takten i genomförandet av Parisavtalet. Parisavtalets tre mål om utsläppsminskning, anpassning och finansiering bör utgöra övergripande målsättningar. Den internationella klimatpolitiken bör utvecklas, och alla länder behöver nå hela vägen till nettonollutsläpp. Därför bör Sverige verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet, bland annat genom kunnande, teknikutveckling, finansieringslösningar och samarbete. Detta är åtgärder som främjar klimatomställning. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Utan tillväxt, ingen effektiv klimatpolitik.

I november 2024 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund. I utredarens uppdrag ingår att lämna förslag på åtgärder där utökade eller stärkta svenska insatser kan bidra till att driva på klimatarbetet även i andra länder.

Klimatutmaningen är global, och regeringen framhåller att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att aktivt verka för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika delar av världen. Sverige bör även stödja initiativ till en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp som ett effektivt sätt att minska utsläppen.

Herr talman! Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050. Det handlar om att minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är, skriver man, att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Det låter väl och bra. Men tyvärr hänger inte EU:s egen lagstiftning med i detta, vilket vi har sett tydligt på senare år.

En del som debatterats flitigt på sistone är LULUCF och EU:s syn på skog och mark som kolsänka. Nettoupptaget i LULUCF-sektorn beror till stor del på skogens årliga tillväxt i Sverige, vilken i det korta perspektivet påverkas starkt av årsnederbörd och medeltemperatur. Det är därför svårt att göra prognoser. Dessutom tar man inte hänsyn till skogens fulla potential, utan man ser bara skogen som en kolsänka, ivrigt påhejad av vissa partier även i denna kammare.

Vill man ställa om på riktigt fasar man ut det fossila och ersätter det med till exempel produkter från skog och mark. Vill man inte det har man inte heller någon omställning. Då vill man i stället antingen gå på som om ingenting har hänt eller krypa tillbaka in i grottan. Vi kristdemokrater vill inte ta någon av de två sistnämnda vägarna. Vi ser skogen som en av Sveriges konkurrensfördelar i omställningen, och självfallet ska skogen brukas!

För att nå målen om klimatneutralitet är det nödvändigt att politiken ger tydliga incitament för negativa utsläpp. Sverige bör verka för att regelverk på EU-nivå som ger incitament till negativa utsläpp i form av bland annat bio-CCS tydliggörs. Alla former av lagring kommer att behövas, men bio-CCS har en särställning. Regeringen har infört driftsstöd för avskiljning, transport och geologisk lagring av just bio-CCS.

Regeringen satsar därför mångmiljardbelopp under perioden 2026−2046 för att genom omvända auktioner skapa förutsättningar för storskalig inlagring. Energimyndigheten genomförde under hösten 2024 den första auktionen och ska under 2025 utvärdera denna och föreslå förbättringar inför eventuella ytterligare omvända auktioner.

Herr talman! Jag vill återigen peka på vikten av att den förda politiken och de åtgärder som regeringar runt om i världen avser att vidta är väl avvägda och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper. Ska omställningen bli verklig måste folket med.

Vi blir ständigt bombarderade med dystra förutsägelser om klimatkatastrofer och jordens undergång, vilket kan beröva vem som helst livslusten. Men i panik och depression fattas sällan de rätta besluten. Ja, tillståndet är allvarligt – det råder det ingen tvekan om. Men vi måste också se alla de framgångar som har nåtts och som nås för klimatet varje dag. Allt är inte svart och mörker. Låt oss ha fokus på positiva lösningar och möjligheter! Det ska vara roligt att ställa om!

(Applåder)