Fru ålderspresident! Jag står bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet – vi har rätt många – men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 13 under punkt 14.

För ett par dagar sedan var det presidentval i ett av EU:s medlemsländer, Rumänien – igen. Det val som hölls där i november förra året kom nämligen att ogiltigförklaras av den rumänska författningsdomstolen efter indikationer om att Ryssland blandat sig i det. Den som fick flest röster i söndags men inte tillräckligt många för att undvika en andra valomgång, som alltså nu väntar, är en man vid namn George Simion. Han har tydligt motsatt sig militärt stöd till Ukraina, och han har även uttalat sig mycket skeptiskt om EU.

Vad har då detta att göra med ämnet för dagens debatt? Först och främst handlar det förstås om att Sverige är en del av EU. Och i dessa mycket oroliga och osäkra tider, med en minst sagt oberäknelig ledare på andra sidan Atlanten, är det tydligt att vi behöver varandra mer än någonsin inom EU. Vi, de länder som värnar rättsstaten, den liberala demokratin och den regelbaserade världsordningen, måste inte bara hålla ihop, utan vi behöver även stärka vårt samarbete samt försvaret för våra institutioner och värderingar.

Dessa värden är inte för evigt givna, utan de måste fortlöpande försvaras. Därför måste det få konsekvenser för de länder i EU som inte respekterar rättsstatens principer och för de medlemsländer som överger de värden som vi grundat vårt EU-samarbete på. Sedan 2021 finns en generell villkorlighetsordning för skydd av EU:s unionsbudget som innebär att åtgärder kan vidtas mot den medlemsstat som agerar emot rättsstatens principer. Det var med hjälp av denna ordning som man under ett tag innehöll pengar som Ungern skulle ha fått. Ungern är ju ett av de länder som ständigt har fått kritik för att inte leva upp till rättsstatens principer.

Denna ordning är bra men inte tillräcklig. EU måste ha muskler för att kunna agera så att det får kännbara konsekvenser så fort ett medlemsland bryter mot rättsstatens principer. Därför vill Centerpartiet ha ett så kallat demokratilås på EU:s budget så att EU stryper medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska och rättsstatliga åtaganden. Om en medlemsstat trots ekonomiska sanktioner fortsätter att bryta mot rättsstatens principer ska andra åtgärder, som att begränsa en medlemsstats beslutanderätt i EU, övervägas. Det här är ett sätt att stärka EU och de värderingar vår gemenskap vilar på i dessa svåra och osäkra tider.

Fru ålderspresident! Det presidentval som ägde rum i november i Rumänien kom, som jag sa nyss, att underkännas av landets författningsdomstol. Rumänsk underrättelsetjänst visade nämligen att den man som stod som vinnare då, den högerextreme Georgescu, hade gynnats av en omfattande Tiktok-kampanj som liknade ryska påverkansoperationer. Omkring 25 000 Tiktok-konton användes för att sprida budskap till Georgescus fördel under valkampanjens slutskede.

Mycket tydde på att kampanjen styrdes av en statlig aktör. Personer rekryterades och fick betalt för att marknadsföra en kandidat vars profil stämde överens med Georgescus. De här kampanjmetoderna liknade de ryska påverkansoperationer som tidigare genomförts i Moldavien.

Återigen: Vad har det som händer i Rumänien med dagens debatt att göra? Bevisligen utsätts EU-länders demokratiska processer för aktioner från främmande makt. Vi vet att Ryssland inte bara har intresse av att påverka i Moldavien och Rumänien, utan man har förstås även intresse av att påverka här i Sverige. Det är därför viktigt att vi här, och våra politiska partier, ser till att bygga upp försvar mot infiltration och påverkan av sådana intressen som vill undergräva vår demokrati.

För att säkerställa detta vill Centerpartiet att regeringen tillsätter en utredning som rekommenderar lagstiftning och andra reformer för att göra våra politiska partier mer motståndskraftiga mot yttre hot.

Fru ålderspresident! Dessutom visar det som hände i Rumänien i höstas hur sociala medier och köpta och anonyma konton kan användas för att påverka opinionen. Detta kan i slutänden få direkt påverkan på utgången av ett val, också ett sådant som utifrån sett har gått rätt till. Det som hände i Rumänien var just detta: Georgescu vann, och valet underkändes sedan av domstol på grund av denna påverkan.

Att vi politiker använder sociala medier för att påverka opinionen hör förstås till det politiska arbetet av i dag. Men det är stor skillnad mellan att öppet visa vem som står bakom olika typer av budskap och påverkanskampanjer och att sprida budskap i det fördolda.

För att mottagaren ska kunna värdera information och göra en bedömning av den krävs transparens. I en demokrati har väljare rätt att veta vem som ligger bakom de budskap som sprids. Det borde vara självklart för alla demokratiskt sinnade partier att vi bryter åsikter mot varandra i en öppen debatt, som Ulrik Nilsson framhöll i sitt inledningsanförande.

Fru ålderspresident! Förra våren uppdagades genom ett gediget journalistiskt arbete att anonyma konton på sociala medier hade använts av vår egen regerings samarbetsparti, Sverigedemokraterna.

Vi var många som reagerade kraftigt och krävde åtgärder för att få stopp på detta. Vi i Centerpartiet lade tillsammans med Miljöpartiet fram ett förslag till utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet med krav på att se över hur användandet av anonyma konton i det politiska arbetet skulle kunna förbjudas. Vi mötte i början stort motstånd, men efter en del turer tillsattes i alla fall en arbetsgrupp med målet att få fram en uppförandekod som alla partier kan godta och där alla förbinder sig att vara transparenta i sin kommunikation framöver, oavsett var den sker.

Detta är, som jag nyss sa, grundläggande för de demokratiska spelreglerna. Jag hoppas förstås att vi gemensamt kan landa i en frivillig överenskommelse om våra spelregler. Men oavsett hur resultatet landar anser vi i Centerpartiet att det krävs ytterligare åtgärder, och vi vill framöver se en utredning som får i uppdrag att se över hur ett krav kan utformas på att alla politiska partier ska vara transparenta som avsändare i all kommunikation oavsett om den sker på sociala medier, i egna kanaler eller på annat sätt.