Fru ålderspresident! KU debatterar i dag KU16 Författningsfrågor. Där behandlas idéer från riksdagens olika partier.

Jag ser motionerna som intressanta debattinlägg i en frisk debatt om hur Sverige ska styras. Vi har dock en lång tradition av breda majoriteter och tröga processer vad gäller statsskickets utformning. Jag tror att det är viktigt. Eftertanke är viktigt när det gäller grundlagar.

Den här traditionen kommer dessutom att grundlagsfästas med de nya bestämmelser om hur grundlagar ska ändras som från början fanns i 2020 års grundlagsutredning och som regeringen lade fram en proposition om häromveckan.

Enligt förslagen kommer det att krävas två tredjedelars majoritet för ändringar i grundlag i det andra beslutet. Det välkomnar vi; vi tror att det är viktigt i en tid när demokratin utmanas på många ställen runt om i världen. I avvaktan på den förändringen förutsätter vi naturligtvis att den svenska traditionen av breda majoriteter kommer att fortsätta gälla.

Ett exempel på att man har förhindrat en majoritet att ändra i grundlagen gäller public service. Det fanns en klar majoritet för att grundlagsfästa public service, men majoriteten avstod från att gå vidare med den frågan därför att det största oppositionspartiet var emot en sådan förändring.

Vi socialdemokrater har två reservationer i betänkandet.

Den första handlar om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän. År 2018 infördes restriktioner för statsråd och statssekreterare gällande att ta nya arbeten. Karensnämnden måste godkänna detta. Det var ett viktigt steg för att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten och undvika intressekonflikter. År 2023 presenterades en utredning som föreslog att fler ledande befattningar ska omfattas av det här regelverket. Vi förutsätter att regeringen går vidare med utredningens förslag. Det är den första reservationen vi har.

Vi anser också, som jag redan nämnt, att public service ska skrivas in och grundlagsskyddas. Public service har en oerhört central roll i demokratin, och det är ingen slump att public service ofta angrips av totalitära krafter. Vi ser nu senast att presidenten i USA drar in det ekonomiska stödet till public service. Man kan fundera över vad som är syftet bakom det. Det är antagligen inte ett syfte att stärka demokratin som ligger bakom sänkt stöd till public service.

Det här har blivit ännu viktigare eftersom den tidigare traditionen med breda majoriteter vad gäller public services finansiering har ruckats i Sverige. Det är en tradition att man kommer överens om hur public service ska finansieras under kommande period för att säkra detta vid regeringsskiften och annat. Den traditionen har tyvärr brutits, och därför ser vi skyddet av public service i grundlagen som viktigare än någonsin.

Jag yrkar därför bifall till reservation 19 och reservation 32.