Fru ålderspresident! Det här betänkandet är en sammanfattning av ett nittiotal motioner från den allmänna motionstiden. Det är motioner som behandlar rutiner och regler men också vårt förhållningssätt till kanske något av det viktigaste vi har, nämligen hur demokratin och det politiska systemet i Sverige ska fungera.
Det är naturligtvis också ett betänkande som är betydelsefullt. Det har också en stor bredd, för det är klart att det är svårt att hitta en väldigt tydlig samsyn mellan en motion om konungens kröning och införandet av republik. Allt detta, både betydelsen och bredden, innebär att det finns anledning att ta det ganska försiktigt. Det finns anledning fundera på vad som faktiskt måste regleras i grundlagar och författningar och vad vi kanske kan lösa på annat sätt. En viss långsamhet i hanteringen är alltså att föredra när det gäller de här ärendena.
Men, fru ålderspresident, jag tänker inte prata mer om de enskilda motionerna utan snarare prata om de vägledande principerna.
Den första princip jag funderar på tar jag stöd för i ett citat från Immanuel Kant: I avgränsningen syns mästerskapet.
Det gäller att hitta exakt vad som behöver regleras och inte, för det är väldigt lätt att skriva regler som den ärlige är beredd att följa men som inte följs av den oärlige. Det innebär en ökad pålaga på den som vill göra rätt.
Vi har en sådan diskussion gällande lobbyregister. Jag har väldigt svårt att tro att den som är ute efter att sprida desinformation eller är ute efter att störa det politiska systemet spontant skulle registrera sig i ett lobbyregister eller sätta sig själv som avsändare på sina alster. Där finns en risk att man så att säga reglerar för den ärlige men missar själva poängen.
Fru ålderspresident! Här börjar vi närma oss det som ska vara demokratins fundamenta, nämligen att vi ska kunna ha den öppna och ärliga debatten snarare än att vi ska hitta alla de exakta formuleringarna. Det är när åsikter bryts mot varandra och debatten förs med ärlig vilja att förstå varandra som vi kan lära oss något nytt och förstå argumenten och därmed föra samhällsutvecklingen vidare. Politik ska aldrig vara gladiatorspel. Politik ska vara pågående samtal om samhällsutvecklingen. Men just därför ska vi också begränsa hur vi väljer att styra och påverka demokratin.
Fru ålderspresident! Är det då helt poänglöst att säga att vi behöver olika regler, register och sätt att registrera? Nej, det är det faktiskt inte. Det kan finnas en poäng med att säkerställa instrument för transparens så att var och en kan gå in och titta och granska hur vi gör.
Samtidigt är det ju inte registreringen i sig eller uppgiften i sig som är det viktiga. Det viktiga är jag vågar ta ansvar för mitt eget agerande och att vi kan utkräva ansvar från alla förtroendevalda som på medborgarnas uppdrag har ett politiskt uppdrag. Det måste vi säkerställa. Man ska aldrig kunna smita undan.
För egen del har jag lite svårt att förstå varför det finns förtroendevalda politiker eller opinionsbildare som vill driva opinion utan att tala om att det är just det de gör och att de gör det för att påverka. Det blir liksom lite bakvänt när man gör på det sättet, för vad betyder det när man säger och försöker föra in i debatten någonting som man sedan inte är beredd att stå för? Det är ju hållningslöst. Det är inte så en saklig debatt förs. Debatten kan naturligtvis förflackas över tid, men då har vi ett ansvar att plocka tillbaka den till de rätta vägarna.
Fru ålderspresident! Det sista övervägandet som jag tycker att man ska ha i det här betänkandet är frågan om hur mycket av rätten att fatta beslut som ska ligga på det som av statsvetarna kallas för folksuveräniteten och hur mycket som ska kodifieras i rättighetslagstiftning och uttolkas av domstolar. Här går det att pendla fram och tillbaka. Jag tror att vi alla är överens om att debatten måste vara det som styr utvecklingen på lång sikt. Men för att kunna ha en ärlig debatt måste man också ha klart definierade rättigheter och klart definierade sätt att hantera den.
Fru ålderspresident! Att prata om principerna att reglera med försiktighet, att värna demokratins fundamenta och den öppna och ärliga debatten, att se till att vi kan ha ansvarsutkrävande och att ha en pågående debatt om avvägningen mellan folksuveränitet och juridik är ett sätt att sammanfatta behandlingen av alla de 90 motionerna. Även om utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet finns det resonemang som är värda att ta upp men som faller på den sista av dessa principer, nämligen långsiktigheten för att respektera betydelsen men också bredden i de förslag man kan ha för demokratins utveckling.
Fru ålderspresident! För att sammanfatta, låt mig yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet KU16 Författningsfrågor.