Fru ålderspresident! Antalet bostäder som byggs i Sverige minskade när inflationen stack iväg och räntorna ökade. Helt plötsligt blev det ganska dyrt att finansiera bostadsbyggande, och samtidigt blev kostnaderna i slutändan svåröverblickbara. Situationen i dag är mer gynnsam, med en inflation som har pressats tillbaka och räntor som har sänkts men som ändå är högre än tidigare.

För att få igång bostadsbyggandet är det genomgripande reformer som behövs för att bostadsbyggandet inte ska boostas tillfälligt utan klara av att stanna på en högre nivå även i lågkonjunkturer.

Då är det glädjande att se att strandskyddsfrågan i ett första steg reformeras och underlättar bostadsbyggandet. Då är det glädjande att man ser över regelverket för bygglov för att bygglovsbefria flera ombyggnader och tillbyggnader, vilket skapar nya möjligheter till fler jobb. Då är det glädjande att man effektiviserar Studentbostäders byggande och skapar större möjligheter att bygga studentbostäder billigare och effektivare. Då är det glädjande att man ser över bullernivåerna och hur dessa ska beräknas för att öka flexibiliteten vid byggande. Då är det glädjande att man genom Boverket tar fram modernare regler för att få branschen att hitta nya och effektivare sätt att producera bostäder. Det är också bra att man har tillsatt en effektiviseringskommission som ska se över kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet, vilken numera ligger långt över KPI.

Regeringen ser behovet av en hög takt i bostadsbyggandet och har varit beredd att göra ett genomgripande arbete för att få bostadsmarknaden att fungera bättre över tid. Därmed inte sagt att man inte vid kortare tidsperioder kan behöva tillfälliga insatser som till exempel att boosta rotavdraget från 30 till 50 procent, vilket är en bra åtgärd.

Rotavdraget infördes, som vi alla vet, 1993 som en åtgärd för att minska förekomsten av hushållens inköp av svart arbetskraft inom byggsektorn. Sedan har det justerats både när det gäller avdragsnivå och vilken typ av tjänster som ingår. Jag hävdar att rotavdraget gör precis detta än i dag – får tjänsterna vita, i stället för att de ska hamna på den svarta sidan. Det gynnar alla medborgare i Sverige i form av stabilare företag men även arbetsgivaravgifter till staten som annars inte hade kommit in.

Det förstärkta rotavdraget minskar kostnaderna vid både små och stora renoveringsarbeten. Jag menar att det är en klassisk konjunkturåtgärd att ha en tillfälligt höjd subventionsgrad.

Under helåret 2024 köptes renoveringstjänster för 41 miljarder kronor, varav 12,4 miljarder utbetalades i rotbidrag. Avdraget nyttjades av nästan 1,2 miljoner svenska medborgare, fördelat relativt jämnt över alla 290 kommuner i Sverige.

Byggmaterialhandlarna lät räkna på vad bland annat vad en återställning av avdraget på arbetskostnaden från 30 till 50 procent skulle få för effekt. En sådan reform skulle innebära att det skapas, eller räddas kvar, arbetstillfällen inom byggsektorn, vilket borde ha hög prioritet för att kunna ha kvar kunskapen när efterfrågan tar riktig fart igen.

För mig är varje arbetstillfälle som kan bevaras viktigt. Det handlar om den inkomst som det ger staten och att det är ytterligare en familj som kan stå på egna ben och inte minst om den sociala delen, att man har ett jobb att gå till.

En publicerad rapport från riksdagens utredningstjänst som tittade på vilka inkomstgrupper som använde rotavdraget fann att två tredjedelar av dem som nyttjade rotavdraget var medel- och låginkomsttagare. Det var 700 000 personer av totalt 1,2 miljoner. Rotavdraget används inom alla inkomstsegment och i alla Sveriges kommuner.

Om lågkonjunkturen blir långvarig kommer många bolag att tappa duktig personal till andra sektorer. Med rot kan vi rädda kvar arbetstillfällen i byggsektorn, och höjningen till 50 procent är viktig som en blåslampa som gör det möjligt att bevara fler jobb.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.