Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

Sverige har jättegoda förutsättningar att vara bland de ledande i att använda AI och digitalisering i samhället och samtidigt motverka de negativa sidoeffekterna. Vi är duktiga på att samarbeta och hitta lösningar där många aktörer gör sin del av utvecklingen.

Vi har dock under väldigt lång tid haft en självbild att vi också är duktiga på digitalisering. Det stämmer på en rad områden, men självbilden har lett till att vi inte sett helheten och att Sverige inte längre räknas till de främsta. Det kan vi dock ändra på med gemensamma krafter.

AI ger redan stora fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning och för underhåll av Sveriges infrastrukturer för väg och järnväg, för att ge några exempel. Rapporter visar en potential på 140 miljarder i besparingar inom de offentliga myndigheterna.

Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, i EU och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste därför öka takten i vår användning av AI, så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur AI kommer att tillämpas här hemma och i vår omvärld – en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

Regeringen har tillsatt en AI-kommission som i november 2024 kom med en delrapport och i februari 2025 med en färdplan för Sverige i form av en statlig utredning. Det är spännande läsning. Där finns 75 förslag på en rad olika områden. Regeringen arbetar nu med rapporten och har redan infört en rad åtgärder. Som exempel kan jag nämna att 25 myndigheter i sina regleringsbrev har fått i uppdrag att redovisa hur de utvecklar sin användning av AI. Sverige har också ansökt och valts ut som värd för en av de europeiska AI-fabrikerna. Vi ska utreda registerlagarnas påverkan på datadelning för att underlätta tillgången på data, en förutsättning för AI-utveckling. Vi har gett ökade resurser till beräkningskraft för AI-användning och ska skapa regulatoriska sandlådor. En lång rad åtgärder är alltså redan på gång.

Politiken kan ge förutsättningar, men det är genom företagens innovationer och utveckling inom alla samhällssektorer som vi får ut den stora potentialen av AI. Den riktigt stora utmaningen är att människor i sitt dagliga arbete ska kunna förstå och utnyttja potentialen hos AI i sina arbetsuppgifter.

Därför har Liberalerna motionerat om en ny hemchattreform, i likhet med den hem-pc-reform som lyfte den digitala förmågan på 90-talet. Genom att få tillgång till bra verktyg hemma kan vuxna och inte minst barn i hemmiljö testa och undersöka vad AI kan tillföra. Med en sådan grundkompetens kan man lättare förstå och utveckla sina arbetsuppgifter med hjälp av AI.

Samtidigt kan AI som alla tekniker användas för negativa syften: kontrollera befolkningen, sprida desinformation, låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med personens värderingar – ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

Jag ska ta ett exempel. En vän till mig blev utsatt för ett experiment av sin dotter. De hade en lång konversation digitalt med video, och det var inte förrän de kom fram till specifika detaljer i hennes barndom som han började undra. Något stämde inte. Det visade sig att han ovetande hade chattat i 20 minuter med en avatar med tillgång till information om hans dotter som fanns på nätet. Han kunde alltså inte se skillnad på sin egen dotter och en avatar. Så bra är tekniken i dag. Hur skyddar vi oss mot felaktigt användande?

I veckan fick vi höra att Tiktok lagrat data om svenskar på kinesiska servrar trots ett tidigare idogt förnekande. Det kom också en studie om att skandinaver är ett av världens mest bevakade folk på nätet, där tredjepartsinsamlingar genomförs digitalt innan vi klickar i att vi inte vill bli registrerade.

Den svenska användningen av amerikanska molntjänster – detta är något som används i många kommuner och regioner, och vi tittar ju på det även här i riksdagen – baseras på en presidentorder signerad av Biden om att NSA i USA inte ska få tillgång till lagrade europeiska personliga data. Trump kan med en ny presidentorder – och det sägs att han funderar på det – ta bort detta och göra all lagring i dessa molntjänster olaglig.

Jag tar inte upp detta för att skrämmas, men det är viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska bejaka AI:s och digitaliseringens enorma potential, samtidigt som vi måste motverka de negativa effekterna.

Vi har en plattform att stå på. Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik lik den som används i Chat GPT men som vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området. Till exempel har det svenska AI-klustret utvecklat ett förslag till AI-strategi för Sverige.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka, och vi måste utveckla effektiva sätt att dela data. Utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

Här vill jag också ta upp det uppdrag som regeringen har gett till Myndigheten för digital förvaltning att utveckla en digital id-legitimation och en digital plånbok. Det är ett beslut som kommer från EU, så detta kommer att gälla i hela EU. Man kommer att kunna använda digitalt id, till exempel kunna gå in och beställa medicin på apotek, i hela EU.

I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar för att få till bredband också i gles- och landsbygd. Regeringen satsar 3,8 miljarder på bredband i hela landet.

Samtidigt med denna utveckling avvecklar vi 2G och 3G. När man tar bort någonting gäller det verkligen att vara uppmärksam på vad det får för effekter och om det är saker som blir för svåra för vissa grupper i samhället och som vi från politiskt håll behöver agera på.

Det är också nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheter när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala är nedmonterade. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor. Totalförsvarets krav på en plan B, ett system som fungerar om elen är bortkopplad, är jätteviktigt. Detta kan i viss mån också kopplas till att alla människor måste kunna utföra nödvändiga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi ska ha en inkluderande digitalisering, inte en som ställer människor i utanförskap.

Fru talman! Postgången i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, och digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera. Det här är också en känsla hos människor, det vill säga man anser att om postgången nedmonteras i Sverige drar sig samhället tillbaka. Låt oss vara uppmärksamma i denna fråga när vi fattar beslut om postgången i Sverige.

Slutligen, fru talman, är vi liberaler teknikoptimister. Vi tror verkligen att Sverige har förmåga att inta en ledarposition i Europa inom AI. Det handlar om vår förmåga till datadriven innovation, att se digitaliseringens potential för gamla och nya företag och att minska kostnaderna för en bra välfärd. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna kan minimeras.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)