Herr talman! Skatteutskottets debatt i dag ska handla om mervärdesskatt. Att detta intresserar riksdagens ledamöter visar de många motioner som har lämnats in – hela 42 stycken om jag har räknat rätt.

Motionärerna vill förändra momssatsen för ett antal, som de ser det, angelägna områden inom vitt skilda områden. Ingen vill höja momssatsen till 25 procent utan sänka den till 6 eller 12 procent. En del motioner är väldigt detaljerade. Det finns exempelvis en motion från Miljöpartiet där man vill ta bort momsen på frukt och grönt. Då uppstår givetvis frågan om detta bara gäller färska varor. Vad är ”grönt”? Gäller det även inlagda gurkor i plastförpackningar eller på burk? Gränsdragningsfrågorna blir väldigt stora.

Momsen är en viktig inkomstkälla för staten och behöver värnas. Momsen har funnits sedan 1969 och har förändrats några gånger, senast den 1 juli 2023. Momsintäkterna uppgick hösten 2024 till 562 miljarder enligt Ekonomifakta, så det är ganska stora belopp.

Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska medlemsstaterna ha en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser som inte får vara lägre än 5 procent.

När dåvarande Folkpartiet, numera Liberalerna, och Socialdemokraterna 1991 kom överens om en skattereform var tanken att alla skulle betala 30 procent i kommunalskatt. Höginkomsttagare skulle betala max 50 procent. En paroll för många var ”hälften kvar”, och för att göra det enkelt skulle momsen vara enhetlig.

Så är grundprincipen fortfarande. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet utryckte detta senast i sitt betänkande 2023/24:SkU14, och det gäller alltjämt – i teorin.

Redan efter några år förändrades detta. Kommunalskattesatserna har skenat i väg, och i dag är det endast sex kommuner som har en skattesats under 30 kronor, bland annat min egen hemkommun Solna. Det finns flera kommuner som ligger över 35 kronor. Då tror man att det är kommuner i Norrlands inland, men så är det inte helt och hållet, utan även Hammarö och Laxå har över 35 kronor trots att de är grannkommuner till tillväxtkommunerna Karlstad och Örebro.

Herr talman! När regeringen flyttar brytpunkten för dem som ska betala statsskatt säger Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen bara vill gynna de rika. Sanningen är bara att regeringen vill ligga kvar med principen hälften kvar, precis samma tanke som Socialdemokraterna omfamnade 1991.

Successivt har även momssatserna ändrats. Syftet har varit gott, och även Liberalerna har syndat. Nu sa Marie Nicholson här att det var Socialdemokraterna som sänkte bokmomsen. Vi tror att det var vi som gjorde det, så vi får väl göra upp om det. Men jag tror att vi har varit med och syndat.

Olika momssatser leder dock fram till olika gränsdragningsproblem och svårigheter för enskilda företagare. Det är inte ovanligt att företagare måste tillämpa tre olika momssatser, och det kan vara svårt att se varför olika regler ska tillämpas. Dansbandsmomsen är en typisk sådan moms.

En utredning från Timbro visar vilka konsekvenser en differentierad moms får. Det innebär ökad byråkrati för företagen och myndigheterna och mycket oklara gränser mellan olika produkter. Man får inte heller alltid de fördelningspolitiska effekter som man vill ha.

Jag sitter själv i en styrelse för en liten kulturstiftelse med en omsättning på 3 miljoner kronor. Vi måste ta hänsyn till tre momssatser: böcker 6 procent, kafé 12 procent och övrigt 25 procent. Efter att ha läst betänkandet inser jag att vi nog betalar för mycket i moms.

Gränsdragningarna kan bli subtila. Det blir ibland mycket märkliga effekter. Köper du leverpastej till din katt är momssatsen 25 procent. Köper du leverpastej till dig själv är momssatsen 12 procent.

Sänkt moms är ett trubbigt verktyg för omfördelning. Eftersom en momssänkning i regel omfattar betydligt fler än bara den grupp som riksdagen vill gynna med sänkningen blir det en väldigt dyr subvention jämfört med andra och mer riktade stöd som hade kunnat ge samma effekt.

Tillämpningen kan leda till bisarra effekter. De företag som säljer lustgas säger att den ska användas till att göra vispgrädde. Servicenivån är så hög att företagen kör ut lustgas kvällstid för att alla ska kunna göra sin grädde. Anledningen till att de säger att den ska användas till att göra vispgrädde är att momssatsen då blir 12 procent i stället för 25 procent trots att användningsområdet är något helt annat.

Herr talman! Liberalerna anser att skattepolitiken har blivit mer och mer svårgenomtränglig. Vi skulle behöva ta ett helhetsgrepp om inkomstskatter, punktskatter och moms. Varje gång vi gör en i sig välbehövlig förändring riskerar vi att sätta i gång en dominoeffekt. Det är bättre att ta ett helhetsbegrepp. Vi behöver genomföra en översyn av hela skattesystemet.

Med det vill jag yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)