Herr talman! Det är företagaren som ansvarar för att betala in mervärdesskatten, det vi kallar moms, efter att ha gjort avdrag för sin ingående moms. Skatten förs på så sätt vidare från led till led och betalas till sist av konsumenten av varor och tjänster.

Tanken är att det ska vara ett enkelt, tydligt och effektivt system och att den administrativa bördan inte ska vara så hög för företagen.

I svensk lagstiftning har vi en huvudmoms på 25 procent, men det finns också två lägre nivåer: 12 och 6 procent. De lägre nivåerna används ibland för att gynna vissa verksamheter. Skattesatsen 12 procent används för livsmedel och hotellrum. 6 procent används för persontransporter, böcker, entréavgifter till konserter och inom idrottsområdet.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att momsen är en viktig och effektiv inkomstkälla för staten, men vi menar också att normalmomsen borde vara huvudregeln. Ett förenklat system med färre undantag skulle i förlängningen möjliggöra en sänkning av momsen.

Dagens momssystem är långt ifrån enkelt. Under åren har det fyllts på med undantag – och undantag från undantagen. Ibland kan det nästan bli komiskt. Ta till exempel en ostfralla som du tar med dig hem – 12 procents moms. Men om du äter den i kaféet i butiken blir det plötsligt 25 procent. För en glasstrut i frysdisken är det 12 procent. Men för en kulglass i bägare från kiosken utanför är det 25 procent.

Sedan har vi kulturen. För teaterföreställningar och konserter är det 6 procent. Men dansar du till ett band får du betala 25 procent.

Ja, ni förstår. Man kan ge många fler exempel. Det kan, som sagt, bli lite komiskt. Men tyvärr är det också allvarligt. För företagen innebär detta stora kostnader och osäkerhet, och för konsumenten blir skattesystemet nästan helt obegripligt. Det är inte så vi bygger förtroende för vår skattepolitik.

Herr talman! Vi kristdemokrater menar att det är dags att se över systemet i grunden. De senaste 30 årens undantag har skapat en asymmetri och ofta ologiska regelverk.

Vi kristdemokrater ser en risk att Sverige förlorar en viktig del av sitt kulturarv – dansbandskulturen – på grund av orättvisa skatteregler. I dag är momssatsen för dans i folkparker och på dansbanor 25 procent. Men konserter för sittande publik beskattas med den lägre kulturmomsen, 6 procent. Det är en orimlig orättvisa mot de dansanta, och det motverkar bevarandet av den levande dansbandskulturen.

Dans har bidragit till att stärka sammanhållningen och motverka ensamhet och segregation. Dansbandskulturen är spridd över hela vårt land och är en viktig del av vårt kulturarv. Det är en svensk tradition som faktiskt även finns med i skolans läroplan genom att man måste lära sig bugg.

Att sänka momsen på dansbandsarrangemang till 6 procent skulle inte bara stärka folkhälsan genom att främja fysisk aktivitet utan också gynna landsbygdens utveckling och ge dansbanden bättre förutsättningar att överleva.

Herr talman! De olika momssatserna får också konsekvenser på andra områden, till exempel bostadsmarknaden.

Hyresintäkter är i dag momsbefriade. Det låter bra att hålla nere kostnaderna och att hålla nere hyrorna. Men i verkligheten blir det tyvärr tvärtom. Fastighetsägare får inte dra av ingående moms. Det leder till ökade kostnader, som de naturligtvis för vidare till hyresgästen.

Vi ser också att det försvårar omvandlingen av affärslokaler till bostäder, något som vi verkligen skulle behöva i dagens samhälle. Om en fastighetsägare hyr ut en lokal som blir bostad innebär det att fastighetsägaren måste betala tillbaka tidigare avdragen moms – flera år tillbaka i tiden. Vi tycker inte att det är rimligt.

Det slår också hårt mot civilsamhället. Ideella organisationer som bedriver momsfri verksamhet har svårt att hitta lokaler, eftersom fastighetsägare inte vill hyra ut till dem. Det innebär att också fristående skolor och förskolor har svårt att hitta lokaler.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill att staten ska underlätta för det ideella engagemanget och inte sätta käppar i hjulen för det. Därför har vi länge drivit frågan om frivillig skattskyldighet vid lokaluthyrning. Vi är glada att frågan nu bereds i Regeringskansliet och ser fram emot lösningar framöver.

Jag vill också uttrycka vår glädje över att regeringen har gjort en utredning om förenklade momsregler för gåvor och begagnade varor. Betänkandet Enklare mervärdesskatteregler vid försäljning av begagnade varor och donation av livsmedel överlämnades till regeringen i mars.

I den föreslås bland annat att reglerna för förenklad vinstmarginalbeskattning ska kunna användas på begagnade varor. När man då inte vet inköpspriset får man lov att använda den metoden i stället. Dessutom föreslås ett undantag från moms för företag som donerar livsmedel till hjälporganisationer som är godkända mottagare. Det ska underlätta för företag att bidra till social verksamhet och minska matsvinnet.

Syftet är att göra systemet mer förutsägbart och hållbart och att minska den administrativa bördan för företag. Det är rätt väg att gå, särskilt i en tid då återbruk och hållbar konsumtion blir allt viktigare.

Vi tror att alla goda krafter behövs i samhället. Detta skulle stärka det civila samhället och göra det enklare att göra gott.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)