Fru talman! Jag tycker att det som har gjorts är väldigt positivt, och det har gjorts mycket. Men eftersom berättelserna är så många och skiftande till sin karaktär där människor upplever sig ha blivit felbehandlade tror jag att det är dags för ett helhetsgrepp om frågorna.

Jag måste också säga att jag är glad att ministern har sjösatt en utredning om förenkling av regler inom lantbruket. Jag ser det som naturligt att rättssäkerhetsfrågor skulle kunna komma in i den utredningen, och har jag förstått det rätt är det också tanken. Om det inte är så skulle ett tilläggsdirektiv till utredaren göra det möjligt.

I övrigt har vi lite olika förslag på vad man skulle kunna göra. Ministern nämnde ett par stycken. Men för att få ett helhetsgrepp kanske man skulle överväga att tillsätta en kommission som genomlyser hur länsstyrelserna och domstolarna hanterar jordbruksärendena eller en utredning som specifikt går igenom djurskyddslagen och föreslår förändringar eller överväga att införa en djurhållarombudsman som kan bedriva tillsyn av myndighetsarbetet, medla i tvister och driva rättssaker eller ge Justitieombudsmannen ett särskilt uppdrag med större befogenheter än i dag - eller i alla fall ge privatpersoner rättshjälp vid överklaganden.

Man kan annars införa kompetenskravet som ministern nämnde, som dock inte omfattar förståelse för till exempel en näring - att man är insatt i vad som krävs för att bedriva till exempel mjölkproduktion. Det saknas i dag, och det skulle kravet kunna kompletteras med.

Sedan tycker jag att man borde säkerställa nära efterlevnad av förvaltningslagen och dess legalitetsprincip, proportionalitetsprincipen och objektivitetskravet genom att ställa krav i regleringsbreven till länsstyrelserna på redogörelser för hur de agerar för att följa förvaltningslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mycket riktigt så att förvaltningslagen uppdaterades för några år sedan, och det gjordes för att den inte uppfattades på ett korrekt sätt. Efterlevnaden var inte tillräcklig. Men de berättelser jag fått ta del av pekar på att efterlevnaden kanske inte är tillräcklig än i dag, trots specificeringarna i förvaltningslagen.

De här bestämmelserna i lagen är centrala. De säkerställer god myndighetsutövning. De har till och med lyfts fram i djurskyddslagen i en passage. Jag menar att om man hade följt förvaltningslagen mycket nära hade många av de situationer som jag fått beskrivna för mig inte uppstått över huvud taget, och de som hade uppstått hade utvecklats på ett bättre sätt med bättre insyn och bättre dialog. Situationen hade också varit bättre för egenkorrigering hos länsstyrelserna.

Vårt förslag, som är ett skarpt förslag, är att regleringsbreven för samtliga länsstyrelser ska innehålla krav på redogörelser för hur de följer förvaltningslagens bestämmelser, inklusive proportionalitetsprincipen och legalitetsprincipen. Det skulle ge förvaltningslagens krav större uppmärksamhet, sporra en intern diskussion såväl inom som mellan länsstyrelserna, tydliggöra skillnader mellan olika myndigheter, underlätta spridningen av goda exempel samt göra det lättare för förvaltningsrätten att pröva länsstyrelsers myndighetsutövning och göra det enklare för regeringen att skaffa sig en god bild av vilka åtgärder som krävs. Vårt förslag träffar just de länsstyrelser och just de handläggare som inte riktigt håller måttet och inte de andra, som sköter sig.

Nu ligger länsstyrelserna inte under ministern, men regleringsbreven bereds väl gemensamt. Det är också ministerns partikamrat som är minister för de frågorna, så man kan ändå hoppas. Det är ett förslag värt att överväga, eller hur?