Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag delar helt uppfattningen att pengar som är avsatta för verksamhet inom Arbetsförmedlingen och den typen av ändamål ska användas. Jag kan också konstatera att från 2006 fram till i dag har Arbetsförmedlingen kontinuerligt skickat tillbaka medel, och det finns det förklaringar till, vilket även statsrådet vet. Det är inte så att man inte vill förbruka pengarna och därför skickar tillbaka medel, utan det är konjunkturella, strukturella och andra typer av orsaker som har bidragit till att alla destinerade medel till arbetsmarknadspolitiska insatser inte används. Förvaltningsanslaget kanske inte kan användas därför att man har haft mindre personal, vilket påverkar andra typer av åtgärder. Det finns alltså en historik, och det har statsrådet koll på.

Jag delar som sagt uppfattningen att pengarna ska användas, och där har regeringen möjlighet att tänka om. Finns det sätt att använda pengarna inne i systemet på ett annat sätt? Jag menar att regeringen borde komma tillbaka med någon typ av plan: Vad gör vi med de pengar som ändå blir över?

När vi ändå pratar om krismedvetenhet och så vidare tog ju regeringen bort investeringsstödet mitt under bostadskrisen. Var det riktigt smart av regeringen att ta bort investeringsstödet i stället för att stimulera bostadsbyggandet så att byggnadsarbetare kunde behålla sina jobb? I stället väljer man att sänka skatten med 27 miljarder. 45 procent av de 60 miljarderna har gått till skattesänkningar. Jag, Mats Persson, Jimmie Åkesson med flera får flera tusen kronor i skattesänkningar medan väldigt många svenskar och svenska hushåll inte får ta del av dessa skattesänkningar. Barnfamiljer och ensamstående förlorar också väldigt mycket på detta, inte minst när man tittar på hur regeringen har prioriterat när det gäller bostadsbidraget, där man tar bort tillägget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns alltså väldigt stora ideologiska skillnader när det gäller hur 60 miljarder ska fördelas. Men jag förväntar mig återigen, kopplat till diskussionen om arbetsmarknadspolitiken, att regeringen tar den här krisen på allvar. Jag förväntar mig också att statsrådet kommer tillbaka med en tydlig plan för hur Sverige ska sig ur krisen. 360 000 människor är för många, statsrådet!

Tack för debatten!