Fru talman! Tack till Serkan Köse för interpellationen och frågorna!
Det är helt riktigt så att vi har ett tufft ekonomiskt läge både i Sverige och i Europa. Vi har en utdragen lågkonjunktur som har varit djupare i Sverige än i flera andra länder. Lågkonjunkturen har sin grund i en kostnadschock, en kostnadskris, som har drabbat hushållen i Sverige i form av en kraftigt höjd inflation som tvingat centralbanker runt om i världen, inklusive i Sverige, att chockhöja räntorna så att en låntagare som tidigare kunde ha ett bolån till 1,5 procents ränta har en ränta på 4,5 procent. Det är en dramatisk ökning för många hushåll, vilket i ett land där de flesta har rörlig ränta på sitt bolån naturligtvis påverkar konsumtionsutrymmet och därmed de branscher som är väldigt beroende av att konsumenterna kan konsumera. Handel, restaurang och byggbranschen är tre exempel där efterfrågan har strypts, inte på grund av den svenska regeringen, inte på grund av Socialdemokraterna utan ytterst på grund av omvärldsfaktorer som tog sin början i Putins invasion av Ukraina men som också har andra geopolitiska orsaker och som svenska beslutsfattare och politiker har att hantera.
Regeringens uppfattning har varit och är att inflationsbekämpningen därför är helt avgörande. Det är enbart genom att få ned inflationen som vi kan få ned räntorna och få de ekonomiska hjulen att rulla något snabbare. Hushållen märker skillnad, och det gör att de kan öka sin konsumtion och på det sättet få igång den svenska ekonomin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt räcker det naturligtvis inte att bekämpa inflationen. Vi behöver också se till att människor är rustade och förberedda och har förutsättningar att ta de lediga jobb som trots allt finns. Det finns nämligen branscher som skriker efter arbetskraft trots att det är lågkonjunktur, och därför gör regeringen historiska satsningar på yrkesutbildningar inom ramen för yrkeshögskolan, där nio av tio får jobb och där man i regel har ett yrke som väntar på en i andra ändan, men också inom det som heter yrkesvux där man kan utbilda sig till ett yrke som bussförare eller för att arbeta i kommunens äldreomsorg.
Detta är viktiga utbildningsinvesteringar både för den enskilde som får mer makt och möjligheter att växa men också för arbetsmarknaden, eftersom det gör att vi kan fylla de kompetensgap som finns på den svenska arbetsmarknaden. Utbildning hänger väldigt starkt ihop med en effektiv arbetsmarknadspolitik som gör skillnad.
Fru talman! När det gäller Arbetsförmedlingen ska man också komma ihåg att det är en myndighet som under många år, både under socialdemokratiska regeringar och nu under en borgerlig regering, har lämnat tillbaka väldigt mycket av de pengar man har fått från riksdagen. Man har inte kunnat använda alla de pengar som beslutsfattarna har velat att man ska använda, och det vittnar om systemfel som vi behöver hantera och lösa så att pengarna kommer till användning där de gör nytta och skillnad.