Herr talman! Till att börja med vill jag säga att allt såklart inte har varit perfekt. Men extratjänsterna är en ganska god start. Det går inte att förneka att dessa kvinnor gick till ett arbete på morgonen. De var på en avdelning på ett äldreboende där de gjorde nytta och var behövda. De plockade i och ur diskmaskinen mellan alla måltider i lunchrummet eller matsalen. De bakade bröd, vilket var otroligt uppskattat. Jag är inte beredd att gå så långt som att säga att detta inte spelade någon roll eller att kalla det förvaring.

Det har varit betydelsefullt för dem att ha en extratjänst och vara på en arbetsplats för att lära sig språket. Varför ta bort det helt i stället för att jobba vidare med det? Hur kan man komma vidare? Hur kan vi kompetensutveckla kvinnor, som det ofta har handlat om, i extratjänsterna på äldreboenden så att de kan bli undersköterskor? Varför har man inte gjort det?

Statsrådet tar dessutom upp att människor får etablera sig här. Jag måste ändå få ta tillfället i akt och fråga om det. Jag blir konfunderad, för regeringen säger ju sällan att människor är välkomna hit. Man säger tvärtom, det vill säga att människor inte är välkomna hit. Man är beredd att betala ganska mycket skattepengar för att få människor som redan är etablerade att lämna landet. Samtidigt har vi både stora behov av kompetens och kompetensbrist.

I stället säger man att människor inte är välkomna, och är de här ska de inte vara kvar här. Att statsrådet sedan står här och talar om integration låter väldigt märkligt.