Fru talman! Statsrådet ägnade nästan halva sin tid åt att prata om andra saker i stället för att besvara de frågor som framkommit i inläggen. Jag frågade hur statsrådet ser på om det finns en överetablering av servicekontor i dag. Om det hörde vi intet. Jag frågade vilka kontakter och samtal han har haft med de kommunledningar som företräds av de partier som sitter i Sveriges regering och som har valt att avstå samrådsmöjligheter med servicekontoren. Om det hörde vi intet.

Frågan blir allt märkligare. I regeringsformen framgår det mycket tydligt att regeringen styr riket. När statsrådet i en interpellationsdebatt i riksdagens kammare säger att antalet besök ska vara ett av villkoren för att se över och effektivisera servicekontoren och i nästa andetag säger att myndigheten bestämmer detta själv undrar man ju vad vi ska med regeringen till.

Vi blir allt fler som funderar på vad vi ska med SD-regeringen till. Det är klart. I denna debatt personifierar statsrådet Slottner det – vad ska vi med regeringen till? Det är uppenbart att regeringen inte har någon plan. Man har inget intresse av en konsekvensanalys av de beslut man fattar. Man har ingen idé om varför servicekontoren ska finnas.

Det här handlar om att genom en osthyvelprincip hitta nedskärningar i hela statens budget i akt och mening att frigöra resurser för att sänka skatten och göra det bättre för dem som redan har, för dem som kan ta en promenad till tunnelbanan och för dem som har fem minuter till offentlig och kommersiell service.

Till resten av landet säger man: Vi hör er inte. Vi ser er inte. Vi bryr oss inte.