Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag måste dock säga att det är svårt att förstå den tillbakalutade hållning som statsrådet intar här i kammaren i dag. Vi diskuterar inte vilken ambitionsnivå som vore trevlig att ha någon gång i framtiden. Vi diskuterar Sveriges förmåga att säkra sitt totalförsvar här och nu.

Med tanke på statsrådets tillbakalutade hållning kanske det är på sin plats att jag påminner statsrådet om att vår infrastruktur är grunden för hela samhällets funktionalitet. Då menar jag inte bara vår välfärd, vårt välstånd, vår tillväxt, att man kan ta sig till jobbet och att vårt land ska knytas ihop från norr till söder, utan jag menar utan också för vårt totalförsvar.

Jag känner mig manad att påminna statsrådet om att svensk infrastruktur är enormt eftersatt, och det gäller inte minst järnvägen. Tågen går inte i tid i tillräcklig utsträckning, de kommer inte fram i tid i tillräcklig utsträckning och avsaknaden av järnvägskapacitet är enorm.

Till saken hör, fru talman, att Sverige har världens mest avreglerade järnväg. Den demokratiska kontrollen saknas. Trafikverket utför inte något underhåll i egen regi utan anlitar privata entreprenörer som i sin tur anlitar underkonsulter. Det finns ingen långsiktig styrning, ingen beredskapsförmåga som är värd namnet, inga incitament att arbeta samhällsekonomiskt eller för totalförsvarets krav.

Sverige behöver inte fler nivåer av upphandlingskedjor. Sverige behöver återta kontrollen över sin kritiska infrastruktur.

Det är läge för svensk politik, rättare sagt regeringen, att bestämma sig. Ska järnvägen fortsatt behandlas som ett marknadsexperiment, eller är det dags att vi ser kritisk svensk infrastruktur som en gemensam samhällsnytta?

Min poäng, fru talman, är att det som inte fungerar till vardags inte heller kommer att fungera i kris eller ytterst i krig. I det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i borde samtliga partier i Sveriges riksdag dela vår oro över hur eftersatt den svenska järnvägen är. Vill SD-regeringen inte lyssna på oss socialdemokrater kan man ju lyssna på Natokritik. Ständiga förseningar, kapacitetsbrist, urspårningar och trasiga anläggningar gör att man knappast kan kalla vår järnväg för motståndskraftig så som krävs i Natos artikel 3, som handlar om medlemsstaternas egen förmåga att stå emot väpnade angrepp.

Vi måste rusta vårt land starkt och motståndskraftigt, och det är brådskande. Därför lägger vi socialdemokrater 750 miljoner kronor mer för 2025 än regeringen för att snabbare arbeta bort underhållsskulden.

Fru talman! Infrastrukturen är grunden, ryggraden, i vårt totalförsvar. Den kan inte outsourcas. Den kan inte vänta. Den kan inte styras av marknadslogik. Den kräver offentlig rådighet, robusthet och resurser här och nu.

Jag hoppas att statsrådet kan ge ett mer allvarstyngt och ansvarstagande svar i sitt nästa inlägg.