Fru talman! Ledamoten ska förstås få ett svar. Den här frågan är utredd.

Den förra regeringen gav utredaren Gunnar Alexandersson i uppdrag att titta på detta, och han kom fram till att just det ledamöterna föreslår skulle vara mycket ineffektivt och i praktiken helt ogenomförbart. Ägna er gärna åt politisk retorik! Men det som är viktigt nu, fru talman, är att få fler underhållsarbeten på plats så snabbt som möjligt, där alla goda krafter arbetar tillsammans för att underhålla svensk infrastruktur. Den håller inte måttet fullt ut. Jag håller med ledamöterna om det. Men den utredning som den socialdemokratiska regeringen gav ett tilläggsdirektiv till kom fram till det här redan för över tio år sedan. Sedan dess har det legat en våt filt över järnvägsunderhållet.

Mycket av det vi ser i dag är resultat av en passivitet som ingen annan än Socialdemokraterna bär ansvar för. Men regeringen tar ansvar genom att nu göra allt vi kan för att både stärka Trafikverkets beställarkompetens och operativa förmåga och få alla att dra åt samma håll. Det, fru talman, har lett till att det i år genomförs 1 700 arbeten när det gäller underhåll av den svenska järnvägen. Det är fler än någonsin. Är det tillräckligt? Nej, det behöver göras mer. Men att gå från ord till handling tror jag är viktigt.

Fru talman! På frukten känner man trädet. Titta på regeringens handlingar, som har lett till att vi nu har en budget som bryter med den negativa trend som varit under de senaste åren. Det handlar inte minst om de två senaste nationella planerna som de två senaste S-regeringarna bär ansvaret för, men det har också varit ett ansvar som delas över blockgränserna. Det ska jag vara tydlig med att lyfta fram, fru talman, i debatten. Men nu bryter vi den här trenden.

För att stoppa nedbrytningen av järnvägen behöver underhållsanslaget komma upp i en nivå om cirka 15 miljarder kronor per år. År 2025 lägger regeringen drygt 18 miljarder kronor på vidmakthållande av järnvägen, och det vill säga att vi stoppar nedbrytningen och samtidigt återtar eftersatt underhåll. Det är positivt att höra att det finns en samsyn kring detta. Däremot är det svårt att anslå de 750 miljoner kronor som Aylin Nouri talar om, eftersom vi nu lägger max av vad man klarar av utan att påverka trafiken i större utsträckning än nödvändigt.

Trafiken kommer att påverkas. Det såg vi inte minst i påskhelgen, då mycket banarbete genomfördes. Det kommer att vara mycket av den varan under året när det genomförs 1 700 underhållsarbeten. Det handlar inte bara om underhållsarbetena i sig, utan det är viktigt att träffa strategiska växlar, att byta kontaktledningar innan de har rasat ned och att göra banarbeten för att öka robustheten. Detta är viktigt för att hela Sverige ska fungera. Det är viktigt för Sveriges totalförsvarsförmåga.

Jag håller med Aylin Nouri om orden här och nu. Men vi går från ord till handling. Vi avbröt tidigt i mandatperioden planeringen av nya stambanor för höghastighetståg. Enligt Riksrevisionen åt det upp 160 miljarder kronor av kommande planers finansiering. Det finns en underhållsskuld på järnvägssidan på 91 miljarder kronor. Det eftersatta underhållet har ökat med cirka 36 miljarder kronor bara jämfört med föregående inriktningsunderlag. Då är det viktigt att sätta spaden i backen och prioritera så att det blir mer pengar till underhåll och mer underhåll för pengarna.