Protokoll 2024/25:107 Tisdagen den 29 april

ärendedebatt / Övergripande skolfrågor
Anf. 71 Jörgen Grubb (SD)

Herr ålderspresident! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 9, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta ärende.

I dagens svenska skola lyckas många elever väldigt bra. De tangerar till och med de höga resultat våra elever hade för några decennier sedan, när vi var en toppnation i skolvärlden och i många andra delar.

Det som bekymrar Sverigedemokraterna mycket är att det finns många elever som inte når de grundläggande utbildningsmålen.

Dagens skola har alldeles för stora skillnader i skolresultat. Den kritiken delar vi med de världsomspännande institut som genomför de stora skolundersökningarna – Pisa och Pirls. De är bekymrade över att Sverige inte klarar av att hålla en jämnare nivå och att så många elever inte har de grundläggande kunskaperna.

Många hävdar att den stora anledningen till detta är socioekonomiska skillnader. Då pekar man ofta på den del av gruppen som har invandrarbakgrund. Troligtvis är detta en del av förklaringen, men det finns även andra faktorer som påverkat detta och försvårat för dem med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Skolan har bland annat kommunaliserats, och läroplanerna har lämnat sitt kunskapsfokus. Någon sa här att det är en lite postmodernistisk inriktning – så kanske man kan kalla den. Nu fokuserar man mer på diskussion och analys.

Eleverna i grundskolan är faktiskt fortfarande barn. I de åldrarna – det kan även vara så i vuxenlivet – måste man först lära in kunskaper för att man i ett senare skede ska kunna använda dem och bearbeta dem i diskussioner och analyser. Det säger varje forskare inom detta område, och det har inte förändrats de senaste tusen åren.

Trenden att man ska googla fram fakta för att sedan sätta dem i sitt sammanhang är fullkomligt förkastlig. Trots detta görs det i vår skola, då läroplanerna tillåter det.

Till allt detta måste vi lägga de senaste decenniernas fria invandring, när dåtidens regeringar – alltså de som var före den nuvarande – inte hade en godtagbar plan för hur man skulle integrera alla dessa invandrare. Några har lyckats, men några har också bevisligen misslyckats.

Herr ålderspresident! Det är egentligen inte alls konstigt att vi har stora skillnader i skolan.

Det handlar om skolans kommunalisering, som jag sa innan. Kommunerna satsar olika mycket på skolan, inte bara i rena pengar utan även i kvalitet.

Det är läroplaner med lite fokus på faktakunskaper, vilket missgynnar dem som har svagare förutsättningar. Som exempel kan jag säga vad ett flertal föräldrar vittnar om. Jag har själv pratat med en hel del föräldrar, även med invandrarbakgrund. Till mig har de sagt att de inte vet hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxor. Det hade varit mycket enklare för dem att hjälpa till om de hade haft fakta i en bok. De vill alltså hjälpa till men har svårt att göra det.

Föregående regeringar har alltså även gjort det svårt för föräldrar att stödja sina barn i skolarbetet. Dessutom har dessa regeringar, som sagt, ytterligare försvårat genom att de har fört en politik med fri invandring.

Jag kan bara konstatera att den svenska skolan har gått igenom stora förändringar sedan 70-talet, då den faktiskt var bäst i världen. Eftersom jag i dag är lite äldre var jag själv med på den tiden som elev. Då spelade det ingen roll vilken skola man gick i. Utbildningen var väldigt snarlik, och de socioekonomiska skillnaderna, som även fanns då, påverkade inte skolresultaten. De invandrare som då gick i vår skola var fullt integrerade och hade inga problem med det svenska språket. De var precis som alla andra. Det var inget konstigt.

Herr ålderspresident! De åtgärder man i flera decennier har använt för att få en mer likvärdig skola har bevisligen misslyckats. Det finns ingen som kan säga något annat. De har misslyckats, eftersom det har försämrats så mycket. Därför måste vi titta på nya eller nygamla åtgärder som kan fungera. Allt annat är stort slöseri med tid och medel för alla parter.

Det vi med säkerhet vet är att det inte lyfter skolresultaten dit vi önskar att köra på i skolan som man har gjort i 20–30 år. Alla vet detta. Därför har vi partier i Tidösamarbetet en mängd åtgärder som förhoppningsvis ska vända svenska skolan uppåt igen. De löser säkert inte alla problem, men jag lovar att det i alla fall blir åt rätt håll.

Vi kommer att lägga vår kraft på att rätta till de misstag som föregående regeringar begått.

Vi justerar läroplanerna så att det blir mycket mer fokus på inlärning av fakta. Vi uppmuntrar skolor att använda mer läroböcker. Vi ser till att det blir tydligare att det är läraren som ska bestämma över och styra lektionerna. Vi ser över lärarnas arbetssituation gällande arbetstid och administration. Vi tar tag i trygghet och studiero och inför bland annat skarpare krav på ordningsregler och tydliggör skolpersonalens befogenheter. Vi ser även över elevhälsan och inför tydligare regleringar. Vi gör betygsnormerna mer rättvisa. Samtidigt blir det mycket, mycket svårare att ge glädjebetyg, vilket tyvärr sker i dag. Vi ser över behovet av mer öppenhet från friskolorna och tydligare kravställning med fokus på resultat.

Herr ålderspresident! Det går inte att bortse från att ett enormt stort problem är att det i många skolor och hos många elever finns enorma brister i det svenska språket. Så var det inte när den svenska skolan låg i topp – absolut inte. Jag vet.

Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Det är därför viktigt att se till att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor bedrivs på svenska språket. I dag ska grundskolan enligt gällande regleringar ha minst 50 procent undervisning på svenska. Det är inte bra nog. Jag har hört kritik mot detta från talarstolen här. Vi värnar det svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Vi anser att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid, undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på ett annat europeiskt språk.

Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är sannolikt det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper, och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

Herr ålderspresident! Jag ska avsluta med att än en gång säga några visdomsord riktade till alla elever i vår skola. Jag har gjort det förut, och jag gör det igen.

Grundläggande för att klara sin utbildning kommer alltid att vara 1, att du som elev är närvarande i skolan, 2, att du uppför dig väl och 3, att du som elev gör ditt bästa.

För nästan alla elever skulle detta faktiskt medföra att de klarar av alla grundläggande utbildningskrav i skolan.

(Applåder)