Herr ålderspresident! Det handlar om hur många röster det finns i kammaren, säger Åsa Westlund. Ja, så är det ju.

Våren 2022 hade januariavtalet fallit och Socialdemokraterna styrde med stöd av en avhoppad vänsterpartist som hade blivit oberoende eller vilde i riksdagen.

Men i denna kammare sitter det ju 349 personer, och alla vill i olika grad göra det mer restriktivt när det gäller köer som urval till skolan. Då hade ju Socialdemokraterna kunnat söka en uppgörelse med dem. Man hade till exempel kunnat lyfta telefonen och ringa till Niels Paarup-Petersen, till mig eller till någon annan och sagt: Kan vi komma överens här? Vi vill gärna förbjuda det helt och hållet, men vi ser att vi inte har majoritet för det. Men vi kanske kan komma halvvägs, några steg framåt?

Socialdemokraterna hade inte ens behövt ringa Sverigedemokraterna om de inte ville det. Det hade räckt att ringa några andra här för att säkra en majoritet och skriva ihop ett förslag. Men, herr ålderspresident, detta ville inte Socialdemokraterna av det skälet att de uppenbart ville att dessa lagförslag skulle falla, så att de skulle kunna använda dem som en mobilisering i valrörelsen.

Det var mycket kraftfull kritik under debatterna i kammaren mot detta förfarande, alltså att man eldar igång tiotals eller kanske hundratals tjänstemän i Regeringskansliet för att ta fram lagstiftningsprodukter som man inte ens vill ska gå igenom. Det är detta, herr ålderspresident, som vi har kritiserat vad gäller hantverket. Man har inte haft en uppriktig och ärlig vilja att faktiskt genomföra förändringarna.

Åtta år hade Socialdemokraterna på sig, och man åstadkom ingenting för att reglera friskolesystemet, skolvalet, köerna, skolplikten från 18 år eller någonting annat. Det är en jättebesvikelse, måste jag säga.