Herr talman! Andelen åkermark fortsätter att minska i Sverige, och samtidigt ökar exploateringen av jordbruksmark. Med exploatering av jordbruksmark menas att bygga på marken eller använda den på ett sätt som gör att det inte går att odla där igen.

Det främsta skälet till att åkermark försvinner är att marken inte längre brukas och därför växer igen. Samtidigt som detta sker har Sverige ett stort behov av att stärka sin självförsörjning av livsmedel. Klimatkrisen innebär därutöver att den odlingsbara marken globalt sett försvagas, vilket kommer att medföra ett ökat ansvar för Sverige att bidra till den globala försörjningen av livsmedel.

Herr talman! Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Förutsättningarna för att långsiktigt bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms som otillräckliga. Tillståndet för många av odlingslandskapets arter och naturtyper är dessutom dåligt eller ogynnsamt. Näst efter skogen finns flest rödlistade arter i just odlingslandskapet.

Det är därför även nödvändigt att gynna fler bruksmetoder som bidrar till en hävd som stärker den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Det behövs ett mer mosaikartat landskap med olika former av naturbete och minskad användning av bekämpningsmedel.

Vi i Vänsterpartiet anser att den höga takten i exploateringen av bördig åkermark, inte minst i södra Sverige, är mycket bekymmersam och oförenlig med en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Även Utredningen om en ny livsmedelsberedskap konstaterar i sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid att jordbruksmark bör skyddas bättre.

Det behövs nya nationella styrmedel för att minska exploateringen av jordbruksmark i kommunerna. Regeringen bör därför motverka exploatering av åkermark och återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark, vilket är innehållet i reservation 5, som jag yrkar bifall till.

(forts. § 11)