Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att agera för ett införande av ett nordiskt register över alla som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården.

Jag instämmer i vad Eva Lindh skriver om konsekvenserna av att en läkare som mist sin legitimation kan arbeta vidare i andra länder. Det är oacceptabelt om kontrollen är så bristfällig. Samtidigt är det viktigt att främja ett utbyte av hälso- och sjukvårdspersonal mellan våra nordiska länder.

Det är Socialstyrelsen som ansvarar för det så kallade HOSP-registret. Socialstyrelsen deltar också i den nordiska tjänstemannagrupp som sedan många år tillbaka regelbundet delar information med varandra om bland annat återkallade behörigheter i syfte att stärka patientsäkerheten när nordisk hälso- och sjukvårdspersonal rör sig över gränserna.

Vidare finns inom EU Informationssystemet för den inre marknaden, förkortat IMI. IMI underlättar informationsutbyten mellan medlemsländer, och genom systemet kan såväl anmälningar som varningar utbytas. Sedan 2008 har yrkeskvalifikationer kunnat kontrolleras i systemet. Jag ser för närvarande ingen anledning att ifrågasätta effektiviteten i dessa system och arbeten.

På hemmaplan ser vi en utveckling med kriminella aktörer som aktivt verkar för att tillskansa sig offentliga medel från våra gemensamma välfärdssystem – även inom hälso- och sjukvården. Det är en prioriterad fråga för regeringen att aktivt motverka detta. Till exempel tillsatte regeringen i september förra året en utredning med uppdraget att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82).

Utredaren ska bland annat analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Utredaren ska också analysera och föreslå hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare. Därutöver har en så kallad bokstavsutredare i uppdrag att lämna förslag som ska förbättra Ivos förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården.

Det är angeläget att Ivo har nödvändiga förutsättningar och befogenheter för att bedriva en effektiv tillsyn. Myndigheten fick därför under 2024 en förstärkning med 30 miljoner kronor genom bland annat särskilda uppdrag för att stärka arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer inom vården och omsorgen. I budgetpropositionen för innevarande år föreslog regeringen att Ivos anslag höjs permanent med 28 miljoner kronor årligen för arbetet.

En annan central myndighet i sammanhanget är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ofta förkortat HSAN. HSAN:s arbete med återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning och begränsning av förskrivningsrätt utgör en viktig del i att bekämpa den kriminella ekonomin. Regeringen har därför tillfört 9 miljoner kronor innevarande och beräknar att avsätta detsamma kommande år, 2026 och 2027.

En skarp tillsyn och en stärkt HSAN kan bidra till att uppmärksamma yrkesutövare vars behörigheter behöver återkallas eller som utger sig för att vara legitimerade utan att vara det – angelägen information som vid behov behöver delas med andra länders myndigheter för ökad säkerhet.

Det är tydligt att vi behöver fortsätta att stärka vårt eget arbete för att stävja fusk och välfärdsbrottslighet. Det nordiska samarbetet är också viktigt, och jag ser fram emot att kunna ta de beslut som bäst gagnar hälso- och sjukvården i alla våra länder.