Herr talman! Folkrätten, inklusive FN-stadgan, utgör en hörnsten i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Med den kommer respekten för de internationella domstolarna. Sverige stöder Internationella domstolen, som är FN:s främsta rättsliga organ, och Internationella brottmålsdomstolen, med dess unika roll och med mandat att döma över de allvarligaste internationella brotten.

Vi förväntar oss att Israel efterlever de bindande provisoriska åtgärder som Internationella domstolen beslutat om. Internationella domstolen meddelade den 19 juli 2024 ett rådgivande yttrande, som regeringen till fullo står bakom. Det rådgivande yttrandet sammanfaller i avgörande delar med EU:s politik.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen som laglig eller erkänt annekteringen av östra Jerusalem. EU och dess medlemsstater erkänner inte heller några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande.

Även i andra delar sammanfaller yttrandet med detta, till exempel när det gäller att bosättningar strider mot folkrätten.

Regeringens beslut att dra ned på stödet till UNRWA har vi diskuterat i kammaren flera gånger tidigare. Det handlar om att vi inte vill att svenska skattepengar ska bli fast på ett bankkonto, utan vi vill att så mycket som möjligt ska komma ut i fält. Därför har det tidigare beslutet om 400 miljoner kronor dubblerats till 800 miljoner kronor. Men det kanaliseras via andra stödorganisationer – World Food Programme, Unicef, ICRC med flera.

Den svenska regeringens stöd för civila palestinier både på Västbanken och i Gaza förblir alltså mycket omfattande.