Herr talman! Tack till justitieministern för svaret!

Det är väldigt välkommet och angeläget att regeringen gör och vidtar alla de insatser och åtgärder som Gunnar Strömmer lyfter här i kammaren. Det är både nödvändigt och brådskande.

För varje dag riskerar fler och fler barn och unga att dras in i de destruktiva miljöerna. Jag måste säga att det var chockerande att se både SVT:s och TV4:s dokumentärer om dödens chattrum där svenska barn hamnar och radikaliseras till att begå fruktansvärda våldsbrott både mot sig själva och mot andra i samhället i något slags poängsystem. Personligen känner jag nog att hur många åtgärder Gunnar Strömmer än räknar upp här ligger vi hela tiden efter den här typen av radikaliseringar och nätbrott, som vi väl får kalla det.

Det som de här granskningarna visade och som också den uppmärksammade Netflixserien har visat är att vi missar varningssignalerna i samhället. Det gäller inte minst att de som är föräldrar inte ser varningssignalerna eller, om de gör det, inte riktigt vet vad de ska göra.

Jag vill därför ställa en fråga till justitieministern, för i svaret nämns inte ett ord om föräldrarna. Det sägs inget om föräldrarnas ansvar men inte heller om hur samhället skulle kunna stötta de föräldrar som vill göra mer. De vill kanske förstå de här symbolerna som nämns och som de flesta av oss inte har en susning om vad de egentligen betyder. Men det handlar också om resten av civilsamhället som jobbar med barn och unga, som fritidsledare och föreningsledare.

Jag tror verkligen att det är en allvarlig brist om vi inte involverar hela samhället mycket starkare i de här frågorna, för det är en riktigt brådskande och avgörande fråga för att få ett tryggare samhälle framöver att vi räddar våra barn från de här miljöerna.

Jag skulle vilja upprepa frågan och det medskick som jag hade häromdagen till justitieministern om att inkludera civilsamhället i både det brottsbekämpande, det förebyggande och det utbildande arbetet riktat till föräldrar och familjer. Där skulle man kunna använda folkbildningen, som har en lång och stark tradition av att jobba med föräldrar. Det gäller både studieförbunden, folkhögskolorna och hela föreningslivet.