Fru talman! Som centerpartist och som en person som blev politiskt aktiv under Alliansen förstår jag att det enda hållbara sättet att minska arbetslösheten är en politik för tillväxt och en politik som får fler personer att starta företag och att anställa. En blomstrande arbetsmarknad kan inte regleras fram, men den kan regleras bort.
I nuläget, och till och med samtidigt som vi står här, åker centerpartister runt om i hela landet, har dialoger och delar ut enkäter till lokala företagare. Svaren vi får är inte roliga. Låt mig ta några exempel.
Arbetsgivaravgifterna är för höga. Det innebär stora risker att anställa. Blir det fel kan det sänka mitt företag i stället för att höja det. Så svarade en restaurangägare i norra Sverige. För höga kostnader vid sjukfrånvaro, skrev en företagare i skogsindustrin.
De är inte ensamma. De senaste åren har kriserna avlöst varandra, och i sådana tider är företagens förmåga att få finanserna att fungera helt avgörande.
I stället har regeringen höjt arbetsgivaravgifterna för att anställa unga. Regeringen har pressat upp den redan höga ungdomsarbetslösheten, som nu är tre procentenheter högre än när regeringen tillträdde.
I vår enkät har vi fått många svar om att personer inte vågar flytta dit där jobben finns. De vågar inte flytta till orter där vården läggs ned, där skolan läggs ned och dit pendlingsmöjligheterna aldrig byggs ut.
Samtidigt som arbetslösheten är hög står delar av landet, särskilt den renodlade landsbygden, och ropar efter arbetskraft. Det här svaret fick vi från en jordbrukare: Jag vågar inte satsa då förutsättningarna är så ostabila och reglerna ständigt ändras. Det som är tillåtet i dag kanske inte är det när säsongen är över.
Det här sätter fingret på ett av regeringens största misslyckanden. I en tid med internationellt kaos, ekonomisk kris och stor global osäkerhet har regeringen inte gjort den svenska arbetsgivaren tryggare. I stället spär man på osäkerheten genom ett regelverk som jagar fuskare men som fångar företagare genom att göra det svårare att hitta nyckelkompetenser som låter företagen växa och genom att låta välfärdens kärna förfalla just när den behövs som mest.