Herr talman! Jag vill tacka Heléne Björklund för frågan och för att hon lyfter upp ett viktigt problem. Det är även principiellt viktigt, i den bredare bemärkelsen, att vi alla arbetar gemensamt för att verkligen undanröja gränshinder.

Det är riktigt att färdtjänst inom Norden för personer med funktionsnedsättning ligger som ett olöst gränshinder i den gränshinderdatabas som Gränshinderrådet använder som en källa för att identifiera sina prioriteringar. Men i samma databas konstateras också att de nordiska länderna har olika nationella färdtjänstsystem för personer med funktionsnedsättning och att de oftast administreras på just kommunal nivå.

En rad expertgrupper har genom åren undersökt möjliga vägar framåt för att adressera utmaningarna. Utredningarna har bland annat konstaterat att en generell utformning av kollektiva transportmedel som är ändamålsenliga för personer med funktionsnedsättning skulle kunna minska behovet av färdtjänst. Det finns också goda exempel på hur personer med funktionsnedsättning kan använda transportutbud i andra nordiska länder. Men det finns ibland utmaningar med administrativa beställningar mellan kommuner.

Rätten till färdtjänst är en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor. Men, som jag var inne på, är ansvaret för färdtjänst, liksom ansvaret för lokal och regional kollektivtrafik, en regional angelägenhet i Sverige. Någonstans uppstår alltid en administrativ gräns. Färdtjänsten är en kommunal angelägenhet med frihet för kommuner och regioner att utifrån en ramlag utforma sin egen tillämpning, som kan vara mer generös än lagens minimikrav.

Med det sagt pågår mycket nordiskt samarbete och dialog om inkludering av personer med funktionsnedsättning. Det är ett prioriterat arbete. Det nordiska funktionshinderssamarbetet bedrivs främst genom ett nordiskt program för samarbete om funktionshindersfrågor som gäller 2023–2027, och Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, Funktionshindersrådet, är ett rådgivande organ för hela det officiella nordiska samarbetet.

Det övergripande syftet för nordiskt samarbete om funktionshindersfrågor är att bidra till en effektiv inkludering av personer med funktionsnedsättning genom ett förstärkt kunskapsutbyte och ett närmare samarbete i funktionshinderspolitiska frågor. Det sker i dag bland annat genom att man skapar förutsättningar för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling kring frågorna, ökar medvetenheten om funktionshindersperspektivet och ökar graden av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till och inom Nordiska ministerrådets verksamheter.

För att adressera just gränshinder finns som sagt den etablerade ordningen att Funktionshindersrådet årligen träffar sekretariatet i Nordiska ministerrådet och en representant för Nordiska ministerrådets gränshindersråd för att diskutera de här frågorna. På dagordningen vid det senaste mötet stod bland annat Funktionshindersrådets förslag om att tillsätta en utredning om att etablera en särskild relocation service för personer med funktionsnedsättning för flytt inom Norden. Det är något att titta vidare på.

Det finns alltså en pågående dialog. Det finns ett brett nordiskt samarbete och engagemang för att både lösa gränshinder och skapa ett inkluderande samhälle för alla.