Fru talman! Att återupprätta tryggheten i hela Sverige är en av Moderaternas allra viktigaste frågor. När regeringen Kristersson tillträdde för två och ett halvt år sedan hade den grova organiserade brottsligheten tillåtits breda ut sig. Det grova våldet med skjutningar och sprängningar hade nått nivåer som helt saknar motstycke i länder vi normalt jämför oss med.

Tillsammans med Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lägger vi nu om rättspolitiken för att bryta den destruktiva utveckling som vi har fått bevittna det senaste decenniet. Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

Preventiva vistelseförbud, säkerhetszoner och preventiv avlyssning av gängkriminella begränsar de kriminellas frihet men gör vanliga hederliga invånare i vårt land både tryggare och friare. Med hårdare straff kommer både gängkriminella och serievåldtäktsmän att sitta bakom lås och bom längre. Kontaktförbudslagstiftningen skärps för att öka brottsoffers trygghet. Med fler uniformerade poliser i yttre tjänst förebyggs brottslighet, och fler brott kan också utredas och klaras upp.

Vi inför en ny socialtjänstlag där det förebyggande arbetet är ett kärnuppdrag. Föräldrarnas roll och ansvar är centralt. Därför förstärks föräldraskapsstödet. Den statliga barn- och ungdomsvården reformeras. Kriminalvården tar över ansvaret för unga som döms för grova brott. Unga som vårdas med stöd av LVU på grund av koppling till grov kriminalitet ska kunna punktmarkeras med fotboja. Skolsociala team som redan i dag finns på många skolor utvecklas ytterligare. Informationsflödet till brottsbekämpningen från socialtjänst, skola och andra myndigheter ska öka.

Med en ny förverkandelagstiftning kan vi komma åt gängens kontanter och lyxprylar. Näringsförbud ska kunna utfärdas för personer involverade i grov organiserad brottslighet för att företag inte ska kunna användas som brottsverktyg. Därtill görs massiva satsningar på rättsväsendet. Från 2023 till 2027 ökar rättsväsendets budget från 69 till 100 miljarder kronor, en ökning med över 40 procent.

Fru talman! Sverige står som bekant inför allvarliga utmaningar när det gäller trygghet och säkerhet. Den systemhotande brottsligheten, terrorhotet och främmande makters påverkan kräver kraftfulla åtgärder. Men vi får inte heller glömma det allvarliga samhällsproblemet kopplat till mäns våld mot kvinnor som vi måste bekämpa med samma kraft som vi bekämpar gängkriminaliteten. Vi har också en utbredd mängdbrottslighet med alltifrån tillgreppsbrott till bedrägerier som också måste beivras.

Fru talman! Polisen är helt avgörande för att vi ska kunna trycka tillbaka den brottslighet som har tillåtits breda ut sig. Det är förvisso många andra aktörer som också är viktiga i detta arbete. Men polisen är helt central för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten, för att även mängdbrott ska beivras och för att det förebyggande arbetet, som i stor utsträckning bedrivs av kommunala aktörer, också ska fungera.

Satsningen på polistillväxten behöver därför fortsätta. Vi har formulerat det som att Sverige ska ha en polistäthet som motsvarar EU-genomsnittet. Dit har vi fortfarande en bra bit kvar.

När nu polisen växer ska misstagen från förra mandatperioden inte upprepas. Nyligen fick justitieutskottet ta del av Brottsförebyggande rådets utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda. Utvärderingen visade att de nationella avdelningarna växte betydligt mer än den lokala nivån. Under den socialdemokratiska regeringen ökade antalet anställda på de nationella avdelningarna med 32 procent samtidigt som lokalpolisområdesnivån bara ökade med 13 procent. Under samma period växte stödverksamheten med 27 procent samtidigt som kärnverksamheten bara växte med 17 procent.

När företrädare för oppositionen emellanåt beklagar sig över bristande lokal polisnärvaro är det alltså tomma tunnor som skramlar. Arvet från den förra mandatperioden gör sig nämligen fortfarande påmint.

Fru talman! Om det inte var så att Moderaterna redan förra mandatperioden hade tagit ansvar och drivit den dåvarande socialdemokratiska regeringen framför oss hade situationen varit ännu värre. Vid två tillfällen förra mandatperioden vann Moderaternas och Kristdemokraternas budget budgetomröstningen i riksdagen. Det innebar vid båda tillfällena att viktiga satsningar på polislöner kunde göras, satsningar som inte hade gjorts om den tidigare socialdemokratiska regeringen hade fått bestämma.

Polislönesatsningarna bidrog till att färre lämnade och fler sökte sig till polisyrket. Det bidrog också till att dämpa den tendens som vi har sett under många år, nämligen att poliser söker sig inåt och uppåt i organisationen – bort från uniformerad yttre tjänst på lokal nivå till inre tjänst på högre organisatoriska nivåer.

Nu ser vi hur den lokala polistillväxten faktiskt tar fart. Bara under 2024 ökande antalet poliser i yttre uniformerad tjänst med 700. Det är långt kvar tills vi är nöjda, men det är uppenbart att det nu går åt rätt håll.

Fru talman! För att vi ska ha en lokalt synlig och närvarande polis i hela landet behövs fler nya poliser. Länge var det ett problem att många platser på polisutbildningarna stod tomma. Så ser det inte längre ut. Nu är platserna fyllda, och vi har behöriga sökande i kö. Regeringen gav nyligen Polismyndigheten i uppdrag att undersöka möjligheten att öka antalet platser vid polisutbildningen. Det handlar både om att undersöka förutsättningarna att etablera polisutbildningen vid ett nytt lärosäte och om att utöka platserna vid befintliga lärosäten. Uppdraget ska återrapporteras till regeringen den 1 september.

Regeringen gör det också mer attraktivt att studera till polis genom att studielånen från tiden som polisstudent ska kunna skrivas av eller återbetalas. Det gäller alla som har påbörjat polisutbildningen från hösten 2024 och framåt. Regeringen tillsatte för knappt en månad sedan en utredning som ska utreda de närmare formerna för hur det ska gå till. Utredningen ska vara klar den 16 oktober. Därtill har aspirantlönerna höjts för första gången på 22 år, från 15 000 kronor i månaden till 23 000 kronor i månaden. Det gör alltså skillnad vilka som styr om vi ska få fler poliser.

Fru talman! Vi kan blicka tillbaka på ett decennium med en mycket destruktiv utveckling där skjutvapenvåld på öppen gata som tidigare hade skapat löpsedlar i dag endast blir en flash i mobilen som svischar förbi. Unga personer – barn – rekryteras till att begå mycket grova våldsbrott. En organiserad brottslighet äter sig in i samhällskroppen.

Vi befinner oss nu två år in i en tioårig resa med att trycka tillbaka den här brottsligheten och återskapa trygghet i Sverige. Även om mycket återstår att göra kan vi ändå skönja resultat som ger viss grund för hoppfullhet. Antalet skjutningar var under 2024 på den lägsta nivån sedan 2017. Antalet dödsskjutningar har minskat med 30 procent, och brottsuppklaringen vad gäller dessa grova brott har gått upp från 15–20 procent för några år sedan till över 70 procent i dag. Polisen lyckas också förhindra allt fler grova våldsbrott innan de hinner begås.

Allt detta gör att våldsspiraler kan brytas. Men utvecklingen är skör. Konfliktnivån är hög i den kriminella miljön, och våldskapitalet är stort. Men samtidigt som man enträget måste fortsätta arbetet är det viktigt att ge erkänsla för det arbete som görs och erkänna de framgångar som faktiskt uppnås.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis rikta ett tack till alla anställda inom polisen för de viktiga uppdrag de varje dag utför runt om i hela Sverige. Tack för ert arbete med att upprätthålla trygghet och säkerhet, med att förebygga och klara upp brott och inte minst med att ge god service och gott bemötande till alla hederliga svenskar som i olika sammanhang kommer i kontakt med polisen!

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)