Herr talman! Samhället är större än staten. Samhället är större än vår offentliga byråkrati, våra myndigheter och våra skattefinansierade politiska satsningar.

Voluntary cooperation is the basis of a free society – så skrev Milton Friedman i boken Kapitalism och frihet 1962. Jag håller med. Vårt civila samhälle grundar sig på fria individers samverkan med varandra i fria sammanslutningar. Det är A och O i ett demokratiskt och fritt samhälle.

Alla våra föreningar, idrottslag, trossamfund, välgörenhetsorganisationer, spelklubbar, studieförbund, föräldrakooperativ, intresseföreningar med mera bidrar med valfrihet och till ett mer levande samhälle. Ett starkt och levande civilsamhälle är därför mycket viktigt i ett land som Sverige.

Civila samhället, trossamfund och folkbildning

Den politiska debatten här i riksdagen har under mandatperioden präglats av ett stort fokus på ökad kontroll och en uppstramning av regelverket kring hur skattebetalarnas pengar som går till vårt civilsamhälle ska hanteras och redovisas. Det har varit bra och nödvändigt. Under lång tid har bidragsgivningen till det svenska civilsamhället och folkbildningen grundat sig på tillit. Det har kanske fungerat en gång i tiden, men tyvärr inte i det samhälle vi i dag lever i.

Detta har inte minst blivit tydligt i Riksrevisionens kritik av bidragsgivningen, där man tydligt signalerar att skattepengar har missbrukats och utnyttjats av bland annat kriminella och extremistiska krafter eller riskerar detsamma. Detta, herr talman, tycker ingen är bra.

Varje morgon går miljontals människor i Sverige till jobbet. De arbetar långa dagar för att sedan komma hem och ta hand om familjen och försöka få ihop vardagspusslet. Alla dessa hårt arbetande skattebetalare ska känna sig trygga med att deras hårt hoparbetade pengar går till rätt saker och rätt ändamål. Det är därför bra och glädjande att regeringen under mandatperioden infört demokrativillkor för att hindra att skattepengar går till föreningar, individer och organisationer vars verksamheter strider mot samhällets grundläggande värderingar.

Herr talman! En viktig del av det svenska civilsamhället är vår folkbildning, inte minst alla folkhögskolor runt om i landet som bidrar med bildning och en möjlighet att förbättra sina studieresultat. Många folkhögskolor är även en viktig utbildningsplats för jobb och kompetensutveckling. Regeringen satsar under mandatperioden 100 miljoner extra per år på just folkhögskolorna för att återuppta en satsning på dessa efter fler tuffa år av ökade kostnader och avslutade pandemistöd.

Herr talman! Även studieförbunden är en viktig del av det svenska civilsamhället. För att återupprätta förtroende och tillit och värna skattebetalarnas pengar som finansierar studieförbunden har regeringen infört skärpta återrapporteringskrav för Folkbildningsrådet, stärkt Folkbildningsrådets roll och gett dem möjlighet att dra tillbaka statsbidrag från mottagare som inte uppfyller villkoren för statsbidragen. Regeringen har även infört att rådet ska kunna begära in ekonomisk redovisning från mottagaren gjord av en auktoriserad revisor.

Att inte minst barn och unga ska ha meningsfulla fritidssysselsättningar är av största vikt för folkhälsan, integrationen, tryggheten och sammanhållningen i samhället.

En välfungerande folkbildning bidrar till att fler människor från alla delar av samhället får möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den höjer den allmänna bildningsnivån och ökar även intresset för kulturlivet.

Herr talman! Under mandatperioden har den moderatledda regeringen tagit ansvar för Sverige och Sveriges ekonomi. Man har bekämpat en skyhög inflation och genomfört historiska satsningar på försvaret, rättsväsendet och Sveriges trygghet.

Man har under denna mandatperiod tvingats att prioritera. Trots tuffa prioriteringar och stora nödvändiga satsningar på andra håll har man fortsatt att prioritera det svenska civilsamhället och folkbildningen. Folkbildningen prioriteras fortfarande med 4 miljarder per år. 800 miljoner per år satsas på fritidskortet för barn och unga. Nästan 1 miljard per år satsas på bibliotek och fysiska böcker.

Under 2023–2025 har man via civilsamhället satsat 300 miljoner mot ofrivillig ensamhet. 150 miljoner per år har gått till satsningar för människor i social utsatthet via civilsamhället och 200 miljoner till att motarbeta psykisk ohälsa, även det via civilsamhällets organisationer.

Herr talman! Listan fortsätter. Jag skulle kunna fortsätta flera minuter till.

Jag kan bara åter konstatera: Trots en global lågkonjunktur, trots krig i Europa och trots kampen mot den organiserade brottsligheten orkar och vill vår moderatledda regering fortsätta att prioritera civilsamhället, föreningslivet, folkbildningen och våra barn och unga.