Fru talman! När Tidöregeringen tillträdde hösten 2022 var osäkerheten i världen och Sveriges ekonomi mycket stor. Rysslands invasion av Ukraina, följdverkningarna av nedstängningarna under pandemin, den tvåsiffriga inflationen och de extremt höga priserna på el, bensin och diesel var sannerligen ett svårt arv att hantera. Det var svårt men inte omöjligt, något regeringen bevisade genom att framgångsrikt bekämpa inflationen och sänka kostnaderna för drivmedel. Dieselpriset är i dag cirka 10 kronor lägre än det var i augusti 2022, tack vare regeringens skattesänkningar.

Energiskatten är den punktskatt som drar in störst skatteintäkter och som påverkar hushållen mest. Höga skatter på drivmedel gör det dyrare att ta sig till jobbet och köra barnen till träningen och bidrar till höjda livsmedelspriser, eftersom alla varor i affären transporteras dit.

Därtill kommer de drivmedelskostnader som livsmedelsproducenterna har. Därför är fortsatt utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten på diesel som används i jordbruksmaskiner högst berättigad.

I slutet av förra året kom det mycket välkomna beskedet till Sveriges producenter och användare av biogas: Efter påtryckningar från regeringen godkände EU-kommissionen Sveriges skattebefrielse för biogas och biogasol.

Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatterna och våra olika partiers inställning till dessa. Som bekant är punktskatterna en galax av skatter vars grundläggande syfte, förutom att inbringa skatteintäkter, är att minska konsumtionen av sådant som anses skadligt för hälsan och miljön.

Utan att bli alltför filosofisk kan jag konstatera att det finns en inbyggd motsättning i punktskatterna: Om den oönskade konsumtionen minskar så minskar också skatteintäkterna, eller ännu värre – olagliga och rent kriminella verksamheter börjar förse mindre nogräknade konsumenter med obeskattade varor som exempelvis smuggelcigaretter och smuggelsprit. Därför måste punktskatterna vara väl avvägda.

Detta resonemang gäller för övrigt alla skatter. De måste vara väl avvägda så att de å ena sidan är tillräckliga för att finansiera statens och kommunernas åtaganden gentemot medborgarna men å andra sidan inte är så höga att en alltför stor del av lönen från den där extra ansträngningen och arbetsinsatsen försvinner i höjd skatt.

Sverige har nu det lägsta skattetrycket på 50 år, detta tack vare vår moderatledda regering, som har sänkt skatten för alla som arbetar och som har arbetat. Det lönar sig nu mer att jobba och anstränga sig. Sänkt skatt ger högre tillväxt, och tillväxt ger välstånd.

Fru talman! Punktskatterna ska inte sätta upp onödiga hinder för svenska företag och hushåll, såsom flygskatten, som den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen Löfven-Romson införde den 1 april 2018 och som regeringen avskaffar från den 1 juli i år.

Flera forskare, bland andra Brännlund och Kriström, har kommit till slutsatsen att flygskatten är en punktskatt som saknar direkt koppling till flygets miljöpåverkande utsläpp. Man beskattar själva resan och inte de eventuella utsläppen.

Jag tycker att det är ytterst märkligt att två partier vill behålla och till och med höja flygskatten. Miljöpartiet vill dubblera den, och Vänsterpartiet vill göra den progressiv. Om man reser en gång blir det en skattesats, om man reser två gånger blir det en annan och högre skattesats, om man reser tre gånger blir det en ännu högre skattesats och så vidare.

Förutom kostnaderna för dem som tvingas flyga ofta blir det stora kostnader för administration. Vem ska hålla koll på hur många gånger en person reser så att den progressiva skatten kan beräknas, och hur ska det göras? Ska flygresor utomlands också beskattas? Det skulle leda till ett övervakningssamhälle i sann George Orwell-anda, men det har förvisso Vänsterpartiets föregångare kommunisterna gedigna erfarenheter av.

Avskaffandet av flygskatten välkomnas av näringslivet då den är en uppenbar konkurrensnackdel för ett glesbefolkat land med stora avstånd. En annan aspekt är att det finns flera parallella styrmedel på europeisk nivå. Dels ingår flyget i EU:s utsläppshandelssystem, dels har EU infört programmet ReFuelEU Aviation, som syftar till att öka användningen av och tillgången till hållbara flygbränslen.

Det är bara tillväxt som ger högre välstånd. Därför måste skatterna utformas så att tillväxten främjas.

I våras sänktes alkoholskatten på öl från små, oberoende bryggerier. Det var ett mycket välkommet steg för att producenterna av hantverksmässigt framställt öl skulle få mer rättvisa villkor.

Lagstiftning på EU-nivå om differentierad alkoholskatt har funnits länge, men det krävdes en moderatledd regering för att den skulle implementeras också i Sverige.

Det finns många entusiaster runt om i landet som driver lokala småbryggerier, ofta vid sidan av ett annat jobb, eftersom de måste försörja sig också. För dem är sänkt alkoholskatt en stor lättnad och utgör skillnaden mellan fortsatt verksamhet och nedläggning.

Hantverksframställt öl är inte bara kultur utan den främjar också besöksnäringen, skapar nya arbetstillfällen och bidrar till ökad tillväxt, och ökad tillväxt är något som vi så väl behöver i dessa tider av krig, höjda tullar och ett mycket osäkert världsläge.

(Applåder)