Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 5 så att den biten är avklarad.
Försvarsmakten befinner sig i en historiskt stark tillväxtfas. Detta sker dock efter lång tids avveckling av svensk försvarsförmåga. Med den beslutade tillväxten ökar antalet värnpliktiga och därmed även behoven av materielanskaffningar.
Det kan vara lätt att stirra sig blind på behovet av ubåtar, stridsflyg, stridsfordon, transportplan, bilar, ammunition, personlig skyddsutrustning och så vidare. Det är i många fall smärtsamt kostsam materiel som myndigheten är i behov av.
Utan personal är materielen dock inte värd mycket. Otillräckliga satsningar på personalen gör att värdet av materielen minskar. Trots stort engagemang, ökade värnpliktsvolymer och fler civilanställda finns det fortfarande mycket som behöver göras för att säkerställa att Försvarsmaktens personal får rätt förutsättningar att lösa sina uppgifter.
I grunden behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda och inse att det inte är ett vanligt arbete de utför. De ska med sitt eget liv som insats försvara vårt land, vår demokrati, vårt statsskick, vår befolkning och våra allierade om det värsta tänkbara skulle inträffa. I vissa fall behöver vi ge dessa hjältar förutsättningar som andra yrkesgrupper inte har.
Såväl Försvarsmakten som vi politiker bör därför överväga alternativa förmåner för att behålla kompetent personal och höja statusen på yrket. Exempel på sådana förmåner kan vara sänkt pensionsålder, skattefria tjänstebostäder och stöd till medflyttande vid långtidspendling eller utlandstjänstgöring.
Herr talman! Det finns fortfarande en hel del som behöver göras för att säkerställa en god tillgång på dugliga och professionella ledare som kan verka som förbandschefer i kris och krig. Officerskåren som helhet behöver ha en åldersstruktur och en fysisk status som motsvarar de krav som ställs för att man ska kunna föra ett aktivt befäl under kris och krig. Utgångspunkten bör vara en bred bas av yngre befäl som utgör en grund för urval till högre befattningar redan vid relativt ung ålder.
I händelse av krig måste vi också räkna med omfattande förluster som snabbt behöver ersättas, vilket tydligt framgår av erfarenheterna från Ukraina. Det kommer inte att finnas tid eller utbildare i tillräcklig omfattning för att kalla in nya värnpliktiga. Därför behövs en väl tilltagen mobiliseringsreserv som snabbt kan repetitionsutbildas innan de tillförs ett förband med ersättningsbehov. Det gäller i ännu högre grad chefer på främst plutons-, kompani- och bataljonsnivå, varför särskilt reservofficerarna är en viktig grupp.
Herr talman! Som jag sa tidigare behöver vi ändra synen på Försvarsmaktens anställda, och vi behöver göra det i hela samhället. Även det civila samhället behöver förstå hur viktigt Försvarsmaktens arbete är. Tyvärr gick mycket av den förståelsen förlorad under den tid då en stor del av vårt totalförsvar avvecklades och då värnpliktsvolymerna var låga. Förr hade alla som gjort lumpen en förståelse för att det militära och civila till stor del hänger ihop.
Även kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter hade en större förståelse för totalförsvarets betydelse och vikten av att hela samhället hade beredskap för kris eller krig. Civila kunskaper var användbara i händelse av krig, och omvänt var militära kunskaper ofta en tillgång i det civila yrkeslivet eller i händelse av samhällskriser.
I dag saknas mycket av den kunskapen, och man hör ungdomar som inte vill ingå i försvaret av vårt land därför att de inte vill försvara den regering som för tillfället styr landet. De som har sådana åsikter måste förstå att det är vårt statsskick, våra allierade och vår frihet att bestämma över vår nutid och framtid som ska försvaras – inklusive friheten att välja politiska företrädare. Alternativet borde vara otänkbart för alla, oavsett vilken politisk åsikt man har.
Det kommer att ta tid att få svenska folket att förstå en del av det här, men om det är något vi vet är det att ett yttre hot alltid har förenat vårt folk.
Herr talman! Det finns de som är mycket väl medvetna om det jag nyss har talat om, och det är de som ingår i våra frivilligorganisationer. De är synnerligen viktiga för såväl folkförankringen som försvarsviljan men också för försvarsförmågan och den civila beredskapen. De utgör en rekryteringsgrund som plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.
Frivilligorganisationerna bör därför ha ett fortsatt nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten, och det är viktigt att de medel som Försvars-makten får utnyttja för frivilligverksamhet också till fullo utnyttjas. Det är även viktigt att regeringen i sitt fortsatta arbete beaktar frivilligorganisationerna.
Herr talman! Våra veteraner och deras anhöriga förtjänar vår ovillkorliga tacksamhet för sin insats. Med stort mod och personliga uppoffringar har de gjort ovärderliga insatser för fred och demokrati i Sverige och utomlands.
En del av dem har kommit hem från utlandstjänstgöring med ärr för livet. En del har synliga ärr, och andra har osynliga ärr. De har alla det gemensamt att det pris de har betalat för att värna fred i olika oroshärdar många gånger är mycket högre än vad den som inte har varit med någonsin kan föreställa sig. De förtjänar det stöd som behövs oavsett var i landet de bor. Men tyvärr, herr talman, saknar sjukvården i de flesta regioner kunskap om de unika behov de här personerna har. Veteransjukvården behöver utökas, och jag hoppas att fler regioner utvecklar denna kompetens så att våra hjältar får den hjälp de behöver.
Herr talman! Snart infaller veterandagen. Det är dagen då vi hyllar våra veteraner och hedrar minnet av dem som har betalat det högsta priset i arbetet för fred i olika krishärdar runt om i världen. Sedan 2008 högtidlighåller vi i Sverige veterandagen den 29 maj, och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni. Sen 2018 är den 29 maj också allmän flaggdag. Det är välkommet och det minsta vi kan göra för att hedra våra hjältar.
Vi ser gärna att ett utökat långsiktigt stöd till veteranföreningarna utreds. Det skulle garantera ytterligare stöd till dem som behöver det och som i högsta grad förtjänar vår tacksamhet.