Herr talman! Som ni har hört här debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 6. Den här debatten sker i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Både vi i kammaren och ni som tittar på tv har hört det sägas att det nu är det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det har att göra med ett grannland till Sverige, nämligen Ryssland. De har gett sig på Ukraina. Det är ett fruktansvärt krig.
Det finns regler också i krig, men Ryssland struntar i alla de reglerna. Man drivs av terrorverksamhet, och man ger sig på civila. Vi vet att ungefär 700 000 soldater från rysk sida är inne i Ukraina. När det gäller detta har den militära underrättelsetjänsten, Must, varnat tydligt. De säger att det vid ett krigsuppehåll i Ukraina inom två år finns stor risk att dessa trupper kan komma att förflyttas i vårt närområde. Inom två år efter ett krigsavslut eller ett krigsuppehåll kan man vara beredd på ett regionalt krig. Om fem år skulle man kunna vara redo för ett storkrig.
Alla förstår att vi måste rusta upp, och det är exakt vad vi gör. Vi har en lång väg att gå. Vi hade en tid under kalla kriget då vi låg mellan 3 och 4 ½ procent av bnp. Sedan sjönk det, och tyvärr delar vi detta med hela västvärlden – utom Finland. De gjorde aldrig så. De rustade inte ned, men andra länder gjorde det. Vi låg till och med under en tid på 1 procent.
Nu gör vi en rejäl upprustning, och som sagts tidigare gör vi det i enighet över de politiska gränserna. Vi går från nuvarande 2,4 procent. Regeringen har sagt att vi ska gå upp till 3,5 procent. Detta är inte konstigt. Det är ungefär som att äga en fastighet någonstans i landet och inte sköta underhållet på det sätt som behövs på 20–25 år. Det är inte konstigt att det kostar att få ordning på det.
Det här är en investering i vår säkerhet. Det är därför vi under loppet av fyra år nu fördubblar försvarsanslaget, och vi fortsätter uppåt. Vi gör det för att kunna försvara oss – vårt eget land – men också för att se till att vi bidrar som Natomedlemsland. Vi har ett ansvar för vårt eget land, men det är också så att vi har ett ansvar för frontstaterna Finland och Baltikum. Sverige kommer att vara något av ett uppmarschområde. Det är viktigt att nu se till att allt är inriktat på detta. Det gör vi i satsningen på materiel och personal.
Vi har nu sagt att vi måste öka antalet värnpliktiga. De är ryggraden i vår försvarsmakt. Vi går från 4 000–6 000, som vi haft nu, upp till 12 000 år 2032. Men det kommer sannolikt inte att räcka. Vi behöver fortsätta. Någonting att ha i åtanke nu är att vi är med i Nato. Vi ska få förmågemål – det är något som alla Natoländer får. Vi i Sverige, Finland och alla andra Natoländer får det under våren. Det ska vara toppmöte i Haag kring midsommar.
Dessa mål kommer sannolikt att ge vid handen att vi har ökad materiel – exempelvis kommer ammunition sannolikt att behöva öka – liksom luftvärn. Men man kommer också att peka på bristen på markstridstrupper. Här är det väldigt viktigt med värnplikt. Sannolikt är det så att vi ytterligare kommer att behöva öka antalet värnpliktiga. Vi kommer nu att ha samtal över partigränserna, och jag tror att det här är något vi behöver se på.
Allting handlar om att avskräcka. Om det bara är att glida in i ett land ökar ju äventyrslusten, men om landet har ett starkt försvar med materiel, ammunition, personal och värnpliktiga minskar äventyrslusten. Det är exakt detta det handlar om. Genom att göra en upprustning i Sverige ökar chanserna att vi aldrig får ett krig. Det är därför, herr talman, som de satsningar vi redovisar är så viktiga.
Det handlar också om civilplikten. Räddningstjänsten gör nu satsningar och även Svenska kraftnät. Vi ser i Ukraina hur man ger sig på elförsörjningen. Det är egentligen emot krigets lagar, men det struntar Ryssland i. Det är ett skäl. Vi behöver se vad som händer där och ta hem det hit.
Vi har varit utan krig i 200 år. Det är någonting vi är så tacksamma över, men det är ingen naturlag. Det är ingenting vi kan ta för givet. Det är därför vi i Kristdemokraterna lägger så stor vikt vid detta. Vi är ett parti som brinner för människovärdet. Om det är någon gång människovärdet förtrycks är det vid krig. Det är därför det är så viktigt med upprustning, och det är därför det måste ske militärt, med materiel, fler värnpliktiga och med civilplikten.
Allt hänger ju ihop. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Det är därför det är så viktigt att även betona frivilligorganisationerna. Det finns 18 frivilligorganisationer med över 300 000 personer. De gör ett jätteviktigt arbete. Därför är det så viktigt att de inte bara säger detta med varmluft utan också ökar anslagen. De är en viktig del av folkförankringen.
En annan viktig sak är hemvärnet. Det är en viktig del av ryggraden i försvaret av Sverige. Därför kommer även detta att öka. De är nu 22 000 och ska upp till 26 000. Sannolikt är det även där någonting vi kommer att behöva se över. Kanske behöver vi öka detta ytterligare. Vi är ett stort land, och även med den upprustning vi gör har vi väldigt stora ytor att bevaka. Hemvärnet gör en väldigt viktig uppgift i att bevaka viktiga platser för oss.
Jag vill lägga till att de värnpliktiga vi har måste öva. Försvarsmakten pekade i sin senaste årsrapport exempelvis på Östersund. Där kan det dröja tio år i förseningar. Det gäller för den delen Falun också.
Så här kan vi inte ha det. Som jag inledde med har vi inte all tid i världen. Vi gör viktiga upprustningar, och vi pekar också på personalförsörjningen och veteranerna. Allt hänger ihop. Det är en viktig del, för det vi har att försvara – vår frihet – är värt att försvara.