Herr talman! Jag vill börja med att knyta an till det beslut som togs här i kammaren tidigare i dag och att det nu är möjligt med gårdsförsäljning – äntligen! Det har Liberalerna arbetat för länge.

Vi tror att det är ett viktigt steg för att både näringsliv och företagande, inte minst på landsbygden, ska kunna fortsätta driva och utveckla sitt företagande och framför allt sitt hantverkskunnande inom området. Att nu få lov att även sälja öl och vin där det har tillverkats kommer att stärka de här verksamheterna.

Det innebär dessutom en stor möjlighet för besöksnäringen och för Sverige att positionera sig och ta marknadsandelar inom området. Inte minst för södra Sverige är detta enormt viktigt. Jag är övertygad om att det kommer att innebära ökad turism, inte minst från Danmark och Tyskland.

Liberalerna ser beskedet om gårdsförsäljning som väldigt positivt. Men vi ser det också som ett första steg. Vi vill gå längre och tillåta försäljning av öl och vin i licensbutiker. Jag tror att det skulle vara ett fint komplement till gårdsförsäljningen och göra det möjligt för företag att sälja sina produkter till en större kundkrets.

När vi ändå är inne på det spåret hade vi även kunnat avskaffa matkravet, för att göra det lättare att bedriva verksamhet inom mat- och dryckesbranschen.

Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och svenska företag. Det är mycket som kan bli bättre vad gäller att driva företag i Sverige, inte minst i ljuset av de senaste månadernas turbulens med en närmast jojoliknande utveckling på tullområdet och en därpå följande osäkerhet såväl geopolitiskt som ekonomiskt och politiskt i stort.

Vi ser även att ökade priser och omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina, fortsatt utgör betydande utmaningar för stora delar av det svenska näringslivet.

Vi har också en ganska stelbent byråkrati, en myndighetskultur, som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Sverige är i bottenligan i Europa i det hänseendet. Det är naturligtvis helt orimligt.

Det övergripande målet för näringspolitiken måste vara att stärka den svenska konkurrenskraften. Det måste vara att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Vi behöver kanske ännu tydligare än tidigare driva på för internationell samverkan, för fortsatt frihandel och för en stark exportindustri i Sverige och i Europa.

Vi behöver även titta på det svenska energisystemet ur ett tillväxtperspektiv. Och vi behöver titta på satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader i byråkrati och administration.

Från politiskt håll tror jag att det är särskilt i infrastrukturen vi behöver se till att Sverige inte halkar efter de stora satsningar som just nu görs i övriga Europa. De kommer att kunna få stor betydelse även för svensk export. Speciellt Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som snart går mot ett färdigställande, kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

De flaskhalsar vi har på den svenska sidan behöver vi alltså åtgärda och bygga bort. För ett litet och exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder ser ett stort och ökande behov av att stärka infrastrukturen för tillväxt och välstånd.

Herr talman! Det blir tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är alldeles självklar. Vi behöver fortsätta med de strukturreformer och liberaliseringar som den här regeringen har initierat.

Vi behöver även, vilket jag har återkommit till många gånger i den här kammaren, fortsätta att satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver. Det är också önskvärt att inte minst fler unga kvinnor söker sig till ingenjörsutbildningarna. Den lagda STEM-strategin är inte bara välkommen utan också nödvändig, även i ett arbetsmarknads- och näringslivsperspektiv.

Herr talman! När det gäller just unga kvinnor och skillnader mellan kvinnor och män ser vi att Sverige har kommit långt. Men det är fortsatt för stora skillnader även inom näringslivet. Män har fortfarande betydligt mer kapital, investerar mer och driver fler företag än kvinnor. Det är något osunt med de stora obalanserna mellan mäns och kvinnors deltagande. Det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Inom regeringen pågår ett arbete som syftar till att kartlägga och i det längre perspektivet utjämna de skillnader vi ser mellan män och kvinnor. Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper? Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Det är frågor som vi i politik och näringsliv tillsammans behöver fortsätta driva.

Herr talman! Avslutningsvis: Fria marknader, fri handel och fria individer är värderingar som Liberalerna har kämpat för sedan vår start som parti. Det kommer vi att fortsätta att driva på för även i oroliga tider.

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet med undantag för att jag ställer mig bakom reservation 48 under punkt 20.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)