Protokoll 2024/25:103 Onsdagen den 23 april

ärendedebatt / Näringspolitik
Anf. 181 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Nu är det näringspolitisk debatt igen. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är politik som ska ge bästa möjliga förutsättningar för våra företag att verka i Sverige på en konkurrensutsatt marknad. Det är däremot rent skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt. Det skadar näringslivet, och som Tobias Andersson nyss nämnde hände det med Northvolt. Statsstöd ska gå till forskning, inte till företag. Resultatet blir ofta något helt annat än vad syftet var. Marknadsekonomi byts ut mot kommandoekonomi, vilket begränsar den fria konkurrensen. Sådan ekonomi tillhör endast totalitära stater, exempelvis Kina.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Bland de exportföretag av yttersta världsklass som vi har i Sverige kan nämnas Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är inte utbyggnad av det offentliga samhället med fler myndigheter som ger tillväxt – tvärtom.

Det är viktigt att vi nu kopplar bistånd till handel i större omfattning. Detta sker nu via vår handelsminister Benjamin Dousa, bland annat genom nya handelsavtal utanför EU och USA, exempelvis med Latinamerika, Asien och Nya Zeeland.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem order till företagen. Vi måste flyga mer, åka mer tåg och åka mer bil.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital. Det är människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagen bättre villkor att växa. Vi måste underlätta genom mindre regelbörda och pålagor. Vi måste bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar som underlättar entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den låga tillväxten – den har varit cirka 1 procent de senaste åren – är en stor utmaning för såväl EU som Sverige. Det ser heller inte mycket bättre ut framgent, i synnerhet inte nu när det är så rörigt ute i världen – det påverkar. EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft. Det är ett steg i rätt riktning; vi får se hur långt det räcker.

EU halkar efter USA, som leder världens tillväxt med en tillväxt på cirka 3 procent. Nu när Trump öser på med tullar och skatt på frihandel återstår det dock att se var det landar. Det Trump håller på med nu kommer att slå väldigt hårt mot USA självt, inte bara mot andra länder.

Tullarna från USA slår hårt mot svensk exportindustri. Just nu är tullarna 10 procent, med några undantag. De är 25 procent på stål och aluminium samt på derivat. De är även 25 procent på personbilar samt på vissa fordonskomponenter och vissa lastbilar. Hittills har tjänstesektorn klarat sig utan tullar, och jag hoppas att det fortsätter så. Det viskas ibland att EU vill lägga mottullar på tjänstesektorn, men det tror jag inte vore särskilt bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Så har det varit under de senaste tio åren. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alldeles för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar och kontroller. Exempelvis vill kommissionen reglera sönder vårt skogsbruk. Vi måste få stopp på det. Våra skogar är bland de mest välskötta i hela världen. De har skötts i generationer av familjer och företagare.

Detta gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Vi behöver också en enklare tillståndsprocess för gruvnäring och annan industri. Exempelvis bör miljöbalken kraftigt reformeras och förenklas. Här har vi ett jobb att göra. Jag tror dock tyvärr att detta är en av de svåraste lagarna att ändra och få enighet om i riksdagen.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av företag och exempelvis öppna nya gruvor för att i högre grad bli självförsörjande på metaller och minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

LKAB är ett draglok i Norrland och levererar 70 procent av Europas malm. Kvaliteten är av yttersta världsklass. Nu är en ny gruva i Kiruna, Per Geijer-gruvan, snart klar att öppnas – kanske inom fem år. Sveriges stålindustri ska fortsätta att fokusera på kvalitet. Kvaliteten på det stål SSAB tillverkar just nu är den högsta i världen. Det är inte dåligt! Det är en stark konkurrensfaktor.

Fru talman! Mindre företag drabbas hårt av regelkrångel. Vi vill se mindre krångel, mer möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap.

Flera företag i min hemkommun Norrtälje, som jag fortfarande har väldigt nära kontakt med, berättar hur de bemöts av statens myndigheter, som kommer ut och hotar dem. Arbetsmiljöverket lär vara värst. Man säger att företagen har fel arbetsmiljöplan. Det är alltså en pärm i hyllan som det är fel på. När de frågar handläggande tjänsteman vad de gör för fel får de till svar att tjänstemannen inte är någon konsult. Det är inte så lätt att vara småföretagare då, vill jag hävda.

Minska regelkrånglet! Flera – inte minst EU – driver på med nya regler. Det finns galet många regler. Till exempel måste företag med tio anställda ha en arbetsmiljöplan och en jämställdhetsplan. Det är högst tveksamt hur detta skulle vara bra för små företag. Jag ser ingen nytta i det. Det gör att många företag i dag väljer att ha max nio anställda för att slippa undan det här krånglet.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor, oavsett om det handlar om skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser. Det är en stor fråga för oss att äganderätten är suverän i samhället.

En fråga som har uppmärksammats är att markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men den får inte inkräkta på äganderätten och andra samhällsområden.

Fru talman! Jag går vidare till att tala om illojal konkurrens. Vi bör ta fram tydligare lagstiftning för att begränsa konkurrens från kommuner och stat mot företag. Det gäller exempelvis kommunala gym. Vissa statliga bolag konkurrerar, till exempel Arento, som är ett uthyrningsföretag i nedre Norrland som konkurrerar genom att hyra ut byggmaskiner. Svevia konkurrerar också till viss del med entreprenadrörelse och gör mycket jobb åt Trafikverket.

I eftermiddags fattades det beslut här i kammaren om gårdsförsäljning. Det var efterlängtat. Tyvärr är Folkhälsomyndigheten inne och ska grusa det bästa med detta. Vi får se hur allt landar – jag hoppas att de begränsar sin dubbelkontroll över det här.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda organisationer och bara höja skatterna. Företag måste vara konkurrenskraftiga och måste ibland sänka priset på sina varor för att få dem sålda. Det är skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av Sverige. Därför är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägnätet. Det kanske borde ha gjorts tidigare.

Östlig förbindelse bör byggas här i Stockholmsregionen, som står för 40 procent av bnp i Sverige. Tvärförbindelse Södertörn bör byggas för att koppla ihop Norviks hamn med Stockholm så att man slipper köra in alla bilar till Stockholm och runt och söderut. Arlanda måste förstärkas och återta sin plats på kartan som internationell flygplats. Vi har tappat en massa kraft de senaste åren där. Kort sagt: mer flyg, mer bil och mer tåg.

Fru talman! Energipolitiken har havererat på grund av de rödgröna partierna. De har stängt ned sex av våra tolv reaktorer – fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta dem med vindkraft – som fungerar bra när det blåser. Ungefär 60 procent av årets timmar fungerar det. Sedan fungerar det inte alls. Det duger inte att ha vindkraft, som är väderberoende. Vi måste ha robust energi i form av vattenkraft och kärnkraft.

Det viktigaste för företagarna är lägre skatter, lägre skatter och mindre regler.