Herr talman! Sverige står inför ett avgörande vägval. Det är ett vägval som handlar om mer än sakpolitik, mer än lagstiftning och mer än rubriker. Det handlar om vilka vi är som land, som samhälle och som människor. Det handlar om hur vi behandlar människor.

Ska Sverige vara ett land som vänder sig bort när andra behöver oss eller ett land som står upp för rättvisa, medmänsklighet och ansvar? Ska vi bygga murar, eller ska vi bygga möjligheter? Ska vi se människor som ett problem, eller ska vi investera i människor?

Jag vet var Centerpartiet står. Vi står för en migrationspolitik som är både öppen och ordnad, som bygger på humanism men också på ett tydligt egenansvar, som vilar på värderingar men står stadigt i verkligheten. Vi tror inte att lösningen är att stänga människor ute. Vi tror på människor och på att se till att alla blir en del av det gemensamma Sverige från dag ett.

Bakom varje människa som flyr finns en unik personlig historia, en berättelse om mod, om förlust och om hopp. Det är en mamma som bär sitt barn över ett hav. Det är en dotter som har förlorat sin far i ett krig han aldrig bad om. Det är en ung man som har lämnat allt bakom sig i hopp om trygghet, frihet och framtid.

Asylrätten är inte bara en paragraf i en lagbok. Den är en princip, en mänsklig rättighet och en grundbult i vår demokratiska värld. Det är vår skyldighet att försvara den. Men just nu ser vi en annan väg, en enkel väg, en farlig väg. Vi ser hur regeringen med stöd av Sverigedemokraterna steg för steg river ned det som byggts upp. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheterna till familjeåterförening, tagit bort möjligheten, även för barn, att stanna i Sverige av humanitära skäl och kraftigt minskat mottagandet av kvotflyktingar – några av vår tids allra mest sårbara.

Tidöpartierna har gjort det till en politisk målsättning att människor ska känna sig ovälkomna i Sverige. Det låter kanske hårt, men det är ett annat Sverige. Det är ett Sverige där man skiljer på människor utifrån vilka de är och var de kommer ifrån. Det är en politik som reducerar människor till siffror och som skapar otrygghet, splittring och misstro. Det är en politik som säger att färre ska få en framtid här.

Vi hörde för bara någon timme sedan Sverigedemokraterna säga: Åk hem! I stället säger vi: Välkommen till ditt nya hemland! Vi säger att det måste sluta vara en kamp för att ständigt sänka antalet, oavsett hur oanständiga förslagen är. Det måste i stället handla om hur – hur vi tar emot, hur vi integrerar och hur vi bygger ett samhälle där människor får bidra och känna tillhörighet, där alla får bli en del av det gemensamma Sverige.

Även om moderater och sverigedemokrater försöker sätta olika epitet på Centerpartiet när det gäller fri invandring och öppna gränser ser vi verkligheten. Vi blundar inte för problemen. Vi vet att stor migration utan fungerande integration skapar stora utmaningar. Vi vet att människor som lämnas utanför samhället, som inte får lära sig språket, inte får arbeta och inte får någon väg in i det gemensamma Sverige riskerar att fastna i utanförskap, i arbetslöshet och i hopplöshet. Och vi vet att det i sin tur kan skapa grogrund för social oro, segregation och kriminalitet. Därför säger vi att migration och integration alltid måste gå hand i hand.

Det är inte generositet att ta emot människor utan att ge dem en chans. Det är inte rättvisa att erbjuda skydd och sedan låta människor fastna i passivitet. Vi vill att integrationen ska börja direkt, från dag ett. Därför säger vi ja till att återinföra humanitära skyddsskäl, för att vi inte ska tappa vårt hjärta. Vi säger ja till rätten till familjeåterförening, för att ingen ska behöva starta om i ensamhet. Vi säger ja till att öka antalet kvotflyktingar, för att hjälpa våra mest utsatta.

Men vi säger också ja till hårda krav, för krav är att bry sig. Vi säger ja till att det alltid och utan undantag ska löna sig att gå från bidrag till arbete, för att självförsörjning är nyckeln till frihet. Vi säger ja till nystartsår, för att vi måste investera i människor. Vi säger ja till sänkta arbetsgivaravgifter, för att fler unga pojkar och flickor behöver se sina föräldrar gå upp på morgonen för att gå till arbetet.

Medan Tidöpartierna fokuserar på antal vill vi att fler ska lyckas. Medan Tidöpartierna pratar i siffror talar vi om människor. Medan Tidöpartierna skapar otrygghet bygger vi framtidstro.

Detta handlar inte bara om politiska beslut. Det handlar om vilken människosyn vi bär med oss till kommande generationer. Tror vi att människor är ett problem, eller tror vi att människor är en möjlighet? Tror vi att Sverige förlorar på mångfald eller att vi växer av den? Tror vi att vi är starkare tillsammans eller var och en för sig?

Centerpartiet har valt att gå sin väg. Det är inte den enklaste eller den mest populistiska vägen, men det är den rätta vägen. Vi tror att Sverige är starkt nog att stå upp för sina värderingar också när det finns utmaningar. Vi tror att ett samhälle som ger människor en chans får så mycket mer tillbaka. Vi tror att trygghet, frihet och ansvar hör ihop. Så låt oss inte ducka för verkligheten, men låt oss inte heller ge upp vår medmänsklighet.

Låt oss säga nej till rädsla och kortsiktiga lösningar och ja till framtidstro, medmänsklighet och gemenskap. Vi bygger inte Sverige starkare genom att stänga människor ute. Vi bygger Sverige starkare genom att fler får vara med och bygga.