Fru ålderspresident! Ministern, och ledamöterna från M och SD, säger att det är Sveriges låginkomsttagare som procentuellt sett har fått det bäst av deras politik. Men ifall det har undgått regeringen och SD vill jag upplysa dem om att det inte går att betala med procent – bara i kronor.

I kronor har kostnaderna ökat mer än vad lönerna har gjort för dem med de lägsta inkomsterna. I kronor förlorar barnfamiljer mer pengar på slopat tilläggsbidrag än de får i sänkt skatt. Precis som Anna Tenje, Caroline Högström och Daniel Persson säger kommer inte enbart högre bidrag att lösa alla de ekonomiska utmaningarna för Sveriges barnfamiljer. Men om inte Moderaterna och era samarbetspartier har ett innovativt nytt förslag som kommer att höja alla låginkomsttagares löner med flera tusen kronor varje månad – så att de faktiskt motsvarar människornas hårda arbete och de kostnader som barnfamiljer har – är bostadsbidraget och barnbidraget de mest träffsäkra stöd vi har för att hjälpa dem som behöver det.

Det är här den väldigt tydliga ideologiska skiljelinjen går. Ska vi hjälpa dem som faktiskt behöver vår hjälp? Ska vi vara solidariska med de människor som är i behov av hjälp och stöd, eller ska vi inte vara det? Solidariteten är den ideologiska skiljelinjen här. Det är tydligt vilken sida vi tillhör och vilken sida ni tillhör. Jag är glad att vara på den sida som säger ja till mer bidrag för dem som behöver det. Det är ett väldigt bra sätt att bygga ett starkt samhälle.

(Applåder)