Fru ålderspresident! Antalet barn som vräks från sina hem har ökat varje år sedan 2017 och med hela 58 procent sedan 2020, då det tillfälliga bostadsbidraget infördes för första gången. Antalet ensamstående föräldrar med låga inkomster som inte har råd att äta sig mätta ökar. Antalet betalningsskyldiga ökar. Antalet barnfamiljer med låga inkomster som inte klarar ökade utgifter ökar. Många barnfamiljer flyttar till mindre lägenheter och bor jättetrångt för att ha råd med hyran, vilket försämrar livssituationen för barnen.

Det går helt enkelt inte att hävda att barnfamiljers ansträngda ekonomi var ett tillfälligt problem som nu är hanterat. Det är ett ihållande och växande problem som regeringen och Sverigedemokraterna fullständigt ignorerar.

Att permanenta bostadsbidraget för barnfamiljer kommer inte ensamt att lösa den ekonomiska utsattheten. Den har vuxit under den tid tilläggsbidraget har funnits. Men att ta bort bidraget helt kommer bara att förvärra ett redan väldigt allvarligt läge och göra tusentals barn och föräldrar än mer utsatta.

Detta highlightar också en väldigt viktig detalj i regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar. Att höja det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer till 40 procent och permanenta det skulle kosta ungefär en halv miljard kronor för den resterande delen av 2025, enligt riksdagens utredningstjänst. Det är en tiondel av kostnaden för regeringens höjning av rotavdraget, som var den stora reformen i vårändringsbudgeten. För en tiondel av kostnaden för att subventionera höginkomsttagares köksrenoveringar hade vi alltså kunnat stärka utsatta barnfamiljers ekonomier och hjälpa dem att betala hyra, mat och fritidsaktiviteter. Regeringen väljer i stället att underminera dem. Det är en tydlig vink om vilka grupper regeringen tycker är prioriterade i dag.

Fru ålderspresident! Miljöpartiets prioriteringar är också tydliga. Det finns faktiskt saker som går att göra för att förbättra situationen. Vi vill som sagt höja och permanenta bostadsbidraget för barnfamiljer; det är en självklarhet. Ett annat förslag är att reformera det ordinarie bostadsbidraget. Antalet barnfamiljer som får bostadsbidrag minskar nämligen varje år eftersom inkomstgränserna inte räknas upp, vilket gör att färre har rätt till bostadsbidrag trots att fler har behov. Storleken på bidraget har inte heller höjts i takt med inflationen, vilket gjort att det urholkats.

Vi vill helt enkelt att fler ska få ta del av bostadsbidraget och att bidraget i sig höjs och indexeras för att täcka kostnadsökningarna. Även detta säger regeringen, såvitt jag vet, nej till.

Vi föreslår också att barnbidraget höjs och att även det indexeras så att det inte äts upp av kostnadsökningarna, vilket vi har sett ske de senaste åren. Det har säkert inte undgått Anna Tenje att Swedbank i förra veckan visade att barnbidraget inte på över 50 år har varit lägre i förhållande till levnadskostnaderna för ett barn. Men inte ens detta ställer sig regeringen bakom, såvitt jag vet.

Så, fru ålderspresident, jag undrar återigen: Avser regeringen och Anna Tenje att genomföra några som helst åtgärder för att underlätta för barnfamiljer att klara av att betala sina hyreskostnader?

(Applåder)