Fru ålderspresident! Efter 28 minuter stående får jag nu ordet. Jag har ju för vana att stå upp när jag lyssnar till mina meddebattörer, och jag tänker fortsätta med det, alldeles oavsett hur många de är på listan. Jag tycker bara att det är trevligt att flera deltar i debatten.

Vi lever helt klart i en osäker tid. Det har nog inte undgått någon. Det är krig i vårt närområde, vilket påverkar oss dagligen. USA:s införande av handelstullar och en svag återhämtning på viktiga exportmarknader som Tyskland och Storbritannien påverkar oss. Allt detta påverkar självklart den svenska ekonomin och i förlängningen också de svenska hushållen. På vilket sätt det här kommer att utkristallisera sig vet vi ännu inte. Därför vet vi heller inte riktigt hur vi ska mota detta. Men att det kommer att påverka tillväxten är ändå ganska säkert.

Egentligen hade vi det precis så här under pandemin. Vi kunde till en början inte förutse vad som skulle inträffa och hur det skulle påverka de svenska företagen, sysselsättningen och hushållen, men det vet vi nu. Det blev en väldigt hög inflation. Den berodde inte bara på pandemin utan också på den politik som fördes då. Detta fick den här regeringen ärva, och det är något vi har fått kämpa med från dag ett.

Även de höga räntorna har haft en mycket negativ effekt på den svenska hushållen. Som Daniel Persson tog upp har dessutom drivmedelspriser och elpriser påverkat hushållen mycket negativt. Vi har sett allt detta och varit villiga att bemöta det.

Regeringen har i en svår tid varit villig att stötta hushållen på flera olika sätt. Om man ser på vilken effekt som den politik och de förslag som regeringen har lagt fram under mandatperioden har fått för hushållen blir det väldigt tydligt att den ekonomiska standarden procentuellt sett har ökat mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och att den har ökat allra minst i de två övre inkomstgrupperna. Så är fallet, och det ser man om man tittar på utfallet. Det är svårt att argumentera emot det.

I vårändringsbudgeten satsar regeringen ytterligare 5,8 miljarder i direkta konjunkturstimulanser för att stötta återhämtningen i ekonomin. Det görs för att stärka svensk ekonomi men också för att stärka de svenska hushållen. Detta inkluderar både arbetsmarknadsinsatser, för att få folk i arbete, och utbildningsinsatser, för att människor ska komma närmare arbetsmarknaden och kunna ta ett jobb.

Vi har också tillfälligt förstärkt rotavdragen för att stimulera en marknad där väldigt många nu är arbetslösa, för att få fler i arbete och för att fler män och kvinnor inom denna bransch ska få en egen lön att leva på så att de kan sätta mat på bordet till sina familjer. Vi har också satsat stort på både vägunderhåll och bostäder.

För att stärka hushållens köpkraft har regeringen även i budgeten för 2025 aviserat sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter. Drivmedel är nämligen något som fortfarande är otroligt betydelsefullt, inte minst för barnfamiljer på landsbygden – för att kunna ta sig till och från arbetet och framför allt också till och från olika aktiviteter.

(Applåder)