Fru talman! Jag tackar för inbjudan. Tyvärr är min vardag inte riktigt klädd för den fantastiska möjligheten att lyssna på alla intressanta seminarier i riksdagen. Men jag försäkrar interpellanten om att jag kommer att ta del av det som sägs också där.

Jag förstår verkligen att justeringen får konsekvenser och innebär tuffa och svåra omprioriteringar av verksamheterna. Men också studieförbundens verksamheter förändras, och jag vill igen understryka att det inte bara är studieförbunden som är lika med svenskt civilsamhälle. De gör en viktig insats för bildningen – att samla och kanalisera. Men i Sverige finns hundratusentals föreningar där kultur, demokrati och intressen bärs vidare över generationer. De är centrala, och en del av den verksamheten sker inom studieförbunden. En del bedrivs på biblioteken, och andra bedrivs på andra platser, till exempel hembygdsföreningar, över hela vårt land.

Jag förstår att det nu är en svår tid, en förändringens tid, men jag vill också understryka att staten väljer att prioritera dessa frågor med 4 miljarder kronor. Det gör regeringen därför att regeringen tycker att det är en viktig verksamhet. Annars kan den tas bort. Det är en viktig verksamhet, men även inom denna verksamhet måste det ske prioriteringar. Vi väljer att stärka den utsatta 14-åringen och den privilegierade 15-åringen, som nu får en chans att själva bestämma hur de vill använda resurserna för fritiden, till exempel för att få tillgång till idrott, friluftsliv eller kultur. Jag instämmer i analysen att de är centrala för ett samhälles fortbestånd.

Ett stort tack för en fin debatt!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.